Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Undersökning av blod

smearInledning

Hur blodet ser ut, vilka blodkroppar man hittar i det, och hur många, kan säga en hel del om den som har gett blodet. Ovanligt många vita blodkroppar eller omogna leukocyter kan tyda på allvarlig sjukdom, liksom lågt antal blodplättar eller missbildade röda blodkroppar. En hög andel eosinofiler kan tyda på en parasitinfektion som t.ex. Plasmodium (som orsakar malaria).

I den här laborationen ska du studera ett blodprov från gris och lära dig att se skillnad på röda och vita blodkroppar, samt hur man kan göra för att färga in de senare.

Tid för detta

90 minuter

Material

Varje grupp behöver:

  • Mikroskop
  • 10 ml färskt blod, t.ex. från gris
  • Objektglas, nya eller mycket väl rengjorda!
  • Täckglas
  • 10 ml hypoton lösning (avjonat vatten)
  • 10 ml isoton lösning (0,9 % NaCl i avjonat vatten (w/v))
  • 10 ml hyperton lösning (2% NaCl i avjonat vatten (w/v))
  • Metylenblått
  • 2 Eppendorfrör, 2 ml
  • Pasteurpipetter, engångs-
  • Pasteurpipetter, polyeten, graderade
  • Filterpapper (eller pappersdukar av ”Kleenex-typ”)
  • Stoppur (eller mobiltelefon)

Gemensamt behövs:

  • Bordscentrifug

Gör såhär

Undersök blodet i mikroskop

  1. Hur man stryker ut blod på ett objektglas. Sätt en liten droppe blod på ett objektglas
  2. Lägg ett täckglas över blodet på det sätt som visas i bilden till höger.
  3. Studera ditt preparat i mikroskop.
  4. Identifiera röda blodkroppar och vita om du hittar några.
  5. Tillsätt 1-2 droppar hypertonlösning till kanten av täckglaset, så att lösningen sugs in under täckglaset. Eventuellt kan man behöva suga in lösningen genom att sätta en bit filterpapper (eller pappersduk) till andra sidan av täckglaset
  6. Studera i mikroskop hur blodet ser ut efter att du tillsatt den hypertona lösningen.
  7. Tillsätt på samma sätt som innan 1-2 droppar isoton lösning, och studera blodet i mikroskop. Eventuellt behöver du göra ett nytt blodpreparat.
  8. Tillsätt på samma sätt som innan 1-2 droppar hypoton lösning, och studera blodet i mikroskop. Eventuellt behöver du göra ett nytt blodpreparat.

Färgning av blod från däggdjur

  1. Några blodcellstyper. Sätt en droppe blod till ett objektglas.
  2. Smeta ut droppen precis som innan, men låt inte täckglaset ligga på.
  3. Låt det utsmetade blodet torka helt och hållet.
  4. Tillsätt ganska rikligt med metylenblått (4-5 droppar eller mer)
  5. Låt färgen verka i 2 minuter.
  6. Skölj bort färgen genom att försiktigt droppa på isoton lösning.
  7. Lägg på ett täckglas och studera blodet under mikroskop.
  8. Bilden till höger visar några blodceller. Vilka av dem kan du se i ditt preparat? Rita eller fotografera av dem!

Isolering av vita blodkroppar

 

Annons

 
  1. Tillsätt 2-3 droppar blod till vart och ett av eppendorfrören.
  2. Tillsätt med hjälp av en graderad pasteurpipett c:a 1,5 ml hypoton lösning till vart och ett av eppendorfrören
  3. Vänd det ena eppendorfröret upp-och-ned några gånger. Du kommer att se att lösningen klarnar efter en liten stund, men vänta inte mer än fem minuter innan du börjar centrifugera.
    1. Det som händer när lösningen klarnar är att de röda blodkropparna lyserar. Kvar kommer bara att vara de vita blodkropparna.
  4. Centrifugera dina båda eppendorför i en bordscentrifug 3 min i maximal hastighet
    1. Placera eppendorfrören med gångjärnen utåt, så att du vet var pelleten kommer att hamna
    2. Placera eppendorfrören mitt emot varandra. Detta är mycket viktigt! Om man inte gör det riskerar man att centrifugen skakar sönder.
    3.  Lägg märke till vilken siffra du sätter dina eppendorför vid i centrifugen!
  5. Efter centrifugeringen: Notera eventuella skillnader på de båda pelletarna.
  6. Häll försiktigt av överlösningen, och släng den.
  7. Slamma upp pelletarna genom att tillsätta 3 droppar isoton lösning och knäppa rejält med fingret på eppendorfröret
    1. Om pelleten inte slammas upp kan man mycket försiktigt dra lösningen upp och ned i en pipett
  8. Sätt 1 droppe av de uppslammade vita blodkropparna på ett objektglas.
  9. Lägg på ett täckglas och studera de vita blodkropparna under mikroskop.
  10. Sätt 1 droppe av de uppslammade vita blodkropparna på ett annat objektglas.
  11. Låt droppen torka, och färga därefter in med metylenblått som du gjorde innan med det utsmetade blodet.
  12. Studera cellerna under mikroskop och rita/fotografera av dem.

Frågor att besvara

  1. Rita eller fotografera av de röda blodkropparna i hypoton, isoton och hyperton lösning.
  2. Varför får blodkropparna olika utseende i de olika typerna av lösning?
  3. Vilka typer av vita blodkroppar kunde du se i ditt preparat?

Riskanalys

Det finns inga särskilda restriktioner för att använda blod från gris, gås eller andra slaktdjur. Däremot föreligger särskilda regler för användning av mänskligt blod.

 

   
[Ingen än…]