Nu har jag kört med flippat klassrum i en månad, så det är dags att sätta sig ned och reflektera över undervisningen lite igen.
Nu har jag passat på att göra en lite mer seriös utvärdering med mina elever också. Jag har inte ställt samman alla svaren än, men här är i alla fall en slags förhandsvisning.
Vad tycker eleverna?
Av alla mina elever hade c:a 62 % åtminstone tittat på mina videogenomgångar (fig. 1.), och av dessa hade i sin tur knappt ⅔ (65 %) också jobbat med genomgångarna (antecknat, räknat igenom m.m.). Bland de som inte hade tittat alls på genomgångarna angav 13 av 21 att de helt enkelt glömt det.
Figur 1. Hur många som tittade eller jobbade med videogenomgångarna. Av alla elever tycker precis ⅔ att vi ska fortsätta med flippat klassrum, och ⅓ att vi ska sluta (fig. 2.). Det skiljer sig dock åt på vem som tycker vad: Av de som hade hade jobbat med genomgångarna ville drygt 4 av 5 fortsätta med flippat klassrum (82 %) medan bara drygt hälften av de som inte jobbat med genomgångarna ville fortsätta med det (56 %). Av alla elever som bara tittat på eller tittat och jobbat med genomgångarna var nästan ¾ (73 %) positiva till att fortsätta med flippat klassrum.
Figur 2. Tycker eleverna att vi ska fortsätta med flippat klassrum? De elever som inte vill att vi ska fortsätta tycker att de inte lär sig något av att sitta hemma och titta på en video. Istället värderar de den direkta kontakten med mig som lärare, då de kan ställa frågor till mig under tiden som jag håller min lektion. Några uttrycker också oro/olust för att de inte kan "skjuta upp" läxan (att kolla på videogenomgången) och istället prioritera att plugga till något aktuellt prov.
Jobbigt fast bra – eller?
Att undervisa är att förvänta sig goda resultat av ditt hårda arbete. Det där sista argumentet kan jag som pedagog annars se som ett argument för ett flippat klassrum: Det är ju väl känt att om man läser ett ämne kontinuerligt, så blir inlärningen mycket bättre än om man pluggar som tusan just precis veckan innan provet. Med ett flippat klassrum "tvingar" jag måhända mina elever att läsa kemi kontinuerligt, men kanske lär de sig också materialet bättre då? Det är ju vad jag hoppas, även om eleverna tycker att det blir jobbigare.
Att det faktiskt är jobbigare bekräftade eleverna också för mig på lektionen: Jag bad alla räcka upp handen, som tyckte att de jobbade mer med kemin nu än tidigare. Så gott som alla lyfte upp handen i vädret.
Det resultatet var ju både glädjande och oroande. Mitt mål är förstås att eleverna ska arbeta med kemin, och lära sig den. Men risken är att om de tycker att de får jobba (för) mycket med den, så blir det istället en belastning. Min förhoppning är då att det här arbetssättet ska bära frukt på så vis att
- eleverna känner att inför nästa prov behöver de inte råplugga lika intensivt – de har redan lärt sig ordentligt under tiden; och
- när eleverna får tillbaka nästa prov så känner de att deras resultat har förbättrats jämfört med tidigare prov.
Om eleverna kan känna båda dessa saker, så kan jag i alla fall konstatera ett faktum: mitt flippade klassrum funkar så bra som jag vill. Om inte? Tja, då är det tillbaka till ritbordet igen!
Dags för jullov! o<:-)
Ah-ha! Du passar inte i standardmallen! Det blir ingen löneförhöjning för DIN lärare nästa år! Nu har eleverna fått göra en första utvärdering av det här sättet att jobba. De ska definitivt få göra fler, eftersom jag är intresserad av att se hur/om deras inställning till det flippade klassrummet förändras över tid.
Och en viktig sak att titta på blir förstås också när jag jämför mina två kemigruppers resultat med varandra: Kommer de som har haft ett flippat klassrum att få bättre resultat än de som inte haft det?
Det där kommer att bli mycket intressant att se. Men det får allt anstå en liten stund nu. Nu har det nämligen blivit dags för jullov!
