Jag ska börja med att säga något som väl närmast är att betrakta som helgerån i dagens svenska skola:
Jag står i katedern. Och jag är stolt över det!
ullstrumporna en stund till. En del av er som läser det här kommer reflexmässigt att utropa "Caligula! Caligula!" (och "Korvstoppning! Korvstoppning!" ljuder ekot). I korridorerna viskas det om major Björklunds lille marionett, och Ordnung muß sein.
När jag nu har svurit i kyrkan, så låt mig för all del gå på iMen jag står i katedern. Jag undervisar. Jag älskar det. Och eleverna lär sig!
Smaka på orden: "Katederundervisning." "Utantillkunskap." Visst för de en unken doft av 40- och 50-tal med sig? Nej, här ska allt det gamla bort, eleverna ska inte behöva lära sig något som är tråkigt, eller som de inte har omedelbar användning för! Eleverna ska lära sig att lösa problem, de behöver inte plugga in en massa katalogkunskap som de sedan kan rapa upp på lärarens kommando.
Smaka på orden: Katederundervisning. Utantillkunskap. |
Och nu, i en värld där kunskapen bara finns en knapptryckning bort, där Google och Wikipedia är informationsbärarna, Facebook och chat är kanalerna, och uppslagsverk är något mossigt cellulosabaserat material som visst lär finnas på bibliotek, är den egna kunskapen ännu mindre viktig. Allt jag behöver har jag på min skärm. Allt jag behöver kunna, är att använda mig av informationen för att kunna lösa problemet. Jag behöver inte lära mig NÅGOT utantill.
Men säg mig, talar du något språk? När du är i Paris, kör du allting genom Google translate och låter maskinen stå för snacket? Eller har du i alla fall lite grundläggande kunskaper? Snakker du dansk? Sprechen Sie Deutsch? If you can read this, thank a teacher!
If you can read this, thank a teacher! |
Varför kan du prata ett annat språk än ditt modersmål? Kan det vara så att du har lärt dig – utantill – de olika ordens betydelse? För att kunna lösa problemet med att fråga efter vägen på gatorna i New York, måste du använda dig av utantillkunskapen: orden. Orden är glosorna, faktan, råplugget, utantillkunskapen. De är grunden till att kunna göra sig förstådd.
Eller är musiken kanske ditt språk? Hur kan du uttrycka dig i toner, om du inte lärt dig greppen på flöjten, ackorden på gitarren, eller noternas taktvärden – utantill? Tonerna är glosorna, orden i ditt språk, som du sätter samman till meningar och berättelser. Först när du kan glosorna, kan du börja använda språket.
Kan du till och med ytterligare något språk? Är du bekant med kemiska, matematiska eller biologiska? Hur ska du kunna göra dig förstådd på biokemiska om du inte kan orden? Du måste lära dig aminosyrornas struktur och namn, du måste lära dig citronsyracykelns olika reaktionssteg. Utantill. Först när du kan glosorna, kan du börja använda språket.
Katederundervisning. Utantillkunskap.
Jag står i katedern. Jag är kanalen till eleverna. Jag möter dem, styr dem, leder dem in i kunskapens värld – den del av den som jag själv behärskar.
Jag vet att inte alla kommer att bli kemister. Jag vet att för de allra flesta av dem spelar det absolut ingen roll om tio år, om de fortfarande kan alla ämnena i kolväteserien. Men för den som verkligen vill in på den banan spelar det roll. Hon eller han måste få en ärlig chans att lära sig det. Den chansen vill jag ge mina elever.
Därför står jag i katedern. Därför undervisar jag. Och därför är jag stolt över det!
< Lärartycket 25 || Om Lärartycket || Lärartycket 27 >