Warning: foreach() argument must be of type array|object, false given in /var/www/ehinger.nu/public_html/undervisning/administrator/components/com_conditions/src/Model/ItemModel.php on line 241

Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Tid: 75 minuter

Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal samt utdelat papper med periodiskt system. Alla reaktionsformler ska vara balanserade med minsta möjliga heltalskoefficienter. Lycka till!

  1. Vilket av följande ämnen är en vätska vid 25 °C (och normalt tryck)? (1p)
    1. Fluor
    2. Klor
    3. Brom
    4. Jod
    5. Kväve
  2. Ett godtyckligt ämne M bildar en jon, M2+. Vilket av följande påståenden är korrekt? (1p)

    Atomen M och jonen M2+ har alltid

    1. samma radie
    2. samma färg
    3. samma kemiska egenskaper
    4. samma kärnladdning
    5. samma antal elektronskal som innehåller elektroner
  3. Betrakta följande jon: \(^{58}_{28}\)Ni2+. Vilka tre av följande påståenden om den jonen är sanna? (1p)
    1. Den är tvåvärt positiv.
    2. I grundtillståndet har den samma antal skal som palladium, Pd.
    3. Den har samma antal elektroner som Cu2+.
    4. Den har 58 protoner i kärnan.
    5. Den har masstalet 58.
    6. Den har fler neutroner än protoner i atomkärnan.
  4. Strontium reagerar gärna med utspädd saltsyra. Det är visserligen inte något du testat på laboration, men du bör ändå kunna räkna ut vilka tre av följande påståenden om reaktionen som är sanna: (1p)
    1. Det bildas kloridjoner.
    2. Det bildas strontiumjoner.
    3. Det bildas klorgas.
    4. Det bildas vätgas.
    5. Radon bör reagera med saltsyra på ungefär samma sätt som strontium.
    6. Beryllium bör reagera med saltsyra på ungefär samma sätt som kalcium.

  1. Följande reaktion (fasövergång) sker:

    CO2(s) → CO2(g)

    Vad kallas denna typ av fasövergång? (1p)
  2. Ett grundämne har följande elektronkonfiguration:

    2, 8, 8, 1
     
    1. Vilket är ämnet? Skriv både namn och kemisk symbol. (1p)
    2. Vad heter den grupp i periodiska systemet där ämnet finns? (1p)
  3. Vad heter följande prylar? (2p)
    1. Rundkolv (med korkring).
    2. Byrett
    3. degeltang
    4. Mätpipett (5 ml)
  1. Alla alkaliska jordartsmetaller reagerar med vatten. En del av dem reagerar inte så fort, medan andra reagerar mycket våldsamt med vatten.
    1. Vilken av alla alkaliska jordartsmetaller reagerar kraftigast med vatten? Skriv den kemiska reaktionsformeln för den metallens reaktion med vatten! (2p)
    2. Förklara varför metallen i fråga a) reagerar kraftigare med vatten än de andra alkaliska jordartsmetallerna! (3p)
  2. Vad händer med sockerbitar som man lägger i varmt kaffe? Smälter de eller löses de? Motivera svaret! (3p)

Hoppa direkt till …

Facit

På ett prov av den här begränsade omfattningen går det inte mer än att ungefärligt bedöma elevens resultat. Därför kan betyget A inte sättas.

Max: 17,0
Medel: 11,64
E: 7,0
C: 14,5
A: **Kan ej sättas**
  1. c
  2. d
  3. a, e, f
  4. b, d, f

Längre svar medför risk för avdrag.

  1. Sublimering
    1. Kalium (K)
    2. Alkalimetaller
    1. Rundkolv
    2. Byrett
    3. Degeltång
    4. Mätpipett
    1. Ra + 2H2O → Ra(OH)2 + H2 + Ra2+

      Radon – 1p; rätt formel – 1p
      Smärre fel i reaktionsformeln (typ glömt/felaktig laddning på radiumjonen) … -0,5p
      Skrivit att det bildas radiumoxid … -1p

    2. I reaktionen släpper varje radiumatom ifrån sig 2e- (1p). Eftersom radium har flest elektronskal, sitter valenselektronerna längre ifrån kärnan, och känner inte av kärnladdningen lika starkt som hos de andra alkaliska jordartsmetallerna (1p). Eftersom elektronerna inte är lika hårt bundna till kärnan i radium, reagerar radium häftigast av alla de alkaliska jordartsmetallerna. (1p)

      Endast talat om att radium har fler elektronskal/högre period/"längre ner" i periodiska systemet/mer elektropositivt än övriga alkaliska jordartsmetaller, utan att göra kopplingen till kärnladdningen … -1p

  1. De löses upp (1p). Om ett ämne ska smälta, övergår det från en aggregationsform till en annan (1p). Om ett ämne löses upp, finns små partiklar av ämnet kvar i lösningen i en slags blandning. Dessa är ganska svåra att separera från den övriga lösningen, men det går (1p).