Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Prov 2005-12-09 i Bakteriers livsbetingelser, Kemoterapi och Virologi

Tid: 75 minuter. Tillåtna hjälpmedel är linjal och skrivdon. Ett gott humör kan också vara på sin plats.

Del I. Ringa in de rätta svaren.

  1. Vilka tre påståenden om bakteriernas födo- och energival är sanna? (2p)
    1. Kemotrofa bakterier kan använda både organiska och oorganiska föreningar för att utvinna kemisk energi.
    2. Kemoheterotrofa bakterier är som regel mycket svåra att odla i laboratorium.
    3. Metanogena arkebakterier kan räknas som en kemolitotrofa bakterier.
    4. Fototrofer omvandlar ljusenergi till kemisk energi i form av kolhydrater.
    5. En bakterie som kan användas till framställning av syrade mjölkprodukter (yoghurt, fil m.m.) bör vara aerob.
    6. Fakultativt anaeroba bakterier kan använda olika svavelföreningar som elektronacceptor vid cellandningen.
  2. Vilka två påståenden om bakteriers livsbetingelser är sanna? (1p)
    1. En bakteries temperaturoptimum är den temperatur, där den förökar sig som allra snabbast.
    2. Legionella pneumonia är ett exempel på en termofil bakterie
    3. E. coli är ett exempel på en mesofil bakterie
    4. Termofila bakterier kan leva och föröka sig i temperaturer från c:a 30°C och ända upp till 90°C.
  3. Vilka tre påståenden om kemoterapi är sanna? (2p)
    1. Desinfektionsmedel används huvudsakligen till att döda mikroorganismer på labytor, instrument etc.
    2. Antiseptiska medel och desinfektionsmedel är precis samma sak.
    3. Antiseptika ges till patienter för att bota blodförgiftning (sepsis).
    4. B. subtilis är mer känslig för methicillin än vad E. coli är.
    5. Penicillin verkar huvudsakligen genom att bryta upp bindningarna i bakteriens cellvägg.
    6. Om ett antibiotikum är mycket giftigt för bara en enda slags bakterie eller bakterieart, säger man att det har hög selektiv toxicitet.
  4. Vilka tre påståenden om virus och deras egenskaper är sanna? (2p)
    1. Det finns inga virulenta bakterier.
    2. Alla virus är intracellulära obligata parasiter, men det finns några bakterier som också är det.
    3. En del virus består av endast en kapsid.
    4. Växtpatogena virus har ofta ett skyddande membran runt kapsiden.
    5. Fager infekterar endast bakterier.
    6. Animala virus är ofta polyedriska till formen.
  5. Vilka tre påståenden om odling av virus och virusens förökning är sanna? (2p)
    1. För att odla virus, behöver man bara använda sig av ett speciellt medium, s.k. mjukagar.
    2. E. coli är okänslig för infektion med bakteriofag T4.
    3. Animala virus utan membran kommer ofta in i cellen via endocytos.
    4. Membranförsedda virus infekterar ofta växter.
    5. Virus som angriper eukaryota celler sprids ofta från den infekterade cellen genom exocytos.
    6. Vid exocytos av virus dör som regel inte den angripna cellen.
  6. Vilka tre påståenden om virus i lysogen fas är sanna? (2p)
    1. När en virusinfektion går in i lysogen fas avstannar all celldelning hos värdcellen.
    2. När en virusinfektion går in i lysogen fas infogas virusets DNA ofta i värdcellens genom.
    3. När en virusinfektion går in i lysogen fas kan värdcellen utvecklas till en tumörcell.
    4. När en virusinfektion går in i lysogen fas produceras en mängd nya viruspartiklar.
    5. När en virusinfektion övergår från lysogen fas till lytisk fas, börjar virusets DNA replikeras.
    6. Virusinfekterade celler, som gått in i lysogen fas, kan gå in i lytisk fas om de börjar dela sig i stor mängd.

Del II. Frågor som bara kräver ett kort svar

Bakterieplatta att räknaLängre svar ger risk för avdrag.

  1. I ett försök ville du mäta bakteriehalten i köttfärs från affären. Detta gjorde du genom att göra en spädningsserie, och sedan se hur många bakterier som kunde odlas upp på NA-platta.

    Du tog ut 1,0 g av köttfärsen, och blandade i 10 ml spädningsbuffert. Detta kallade du rör 1. Du förde sedan över 0,10 ml av lösningen till rör 2, där du hade 9,9 ml spädningsbuffert. Sedan förde du över 1,0 ml av lösningen i rör 2 till rör 3, där du hade 9,0 ml spädningsbuffert.

    Från rör 3 tog du till slut ut 0,10 ml lösning, och racklade ut på NA-platta. Efter inkubering i 37°C fick du en platta med utseendet här intill. Hur många bakterier per gram var det i köttfärsen? (1p)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar.

Svaren på de här frågorna skall lämnas på annat papper.

  1. På vilket vis skiljer sig morfologin hos binala, helixformade och polyedriska virus åt? Rita gärna en eller flera bilder för att förklara! (3p)
  2. Beskriv hur ett virusplaque bildas! (4p)
  3. Sulfonamid (”sulfa”) är ett bakteriostatiskt antibiotikum. Förklara med utgångspunkt i sulfans verkningsmekanism varför det inte är bakteriocidalt! (5p)