Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Tid: 75 minuter. Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal. Samtliga svar skall skrivas på annat papper. Lycka till!

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller en mening)

Längre svar medför risk för avdrag.

  1. Vad heter det protein som transporterar syrgas och koldioxid i blodet? (1p)
  2. Vad är en artär? (1p)
  3. Vad är en alveol? (1p)
  4. Vad är det sensoriska nervsystemet? (1p)
  5. Vad är en neurotransmittor? (1p)

Hoppa direkt till …

Del II. Frågor som kräver ett utredande svar

  1. Redogör för hur du på laboration påvisade förekomst av amylas i saliven! Tag med alla försök, inklusive kontrollförsök. (5p)
  2. Redogör för hur en nervimpuls fortplantas inne i en nervcell! (6p)
  3. Redogör för hjärtats och blodomloppets uppbyggnad hos däggdjuren! (7p)
  4. I näthinnan hos människan finns olika typer ljuskänsliga celler. Redogör för och jämför deras funktion, förekomst, o.s.v.! (4p)
  5. I vårt samhälle har transport med hjälp av flyg kommit att bli en vanlig del av vardagen. Flygning är dock inte helt utan negativ påverkan, och kan orsaka vissa tillstånd hos människan.
    1. Under långa flygningar (eller andra tillfällen då man sitter stilla under lång tid) kan man känna att ”allt” blod runnit ner i fötterna. Vad beror det på, och vad har kroppen för funktioner för att motverka detta tillstånd? (4p)
    2. Vid start och landning (eller egentligen ändring av flyghöjden) händer det att hörseln tillfälligt försämras kraftigt. Redogör för orsaken till detta, vad kan man göra för att motverka det, och vad som då händer i örat. (5p)

Facit

Betygsgränser

Max: 36
Medel: 26,4

Betyg Poäng
G 16,5
VG 26,5
MVG 31,0

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar

  1. Hemoglobin
  2. Ett blodkärl som leder från hjärtat.
  3. Den blåsa i lungan, där gasutbytet mellan luft och blod sker.
  4. Den del av nervsystemet som vi upplever omvärlden med hjälp utav, alltså synsinnet, känselsinnet, hörselsinnet etc.
  5. Ett ämne, som överför en signal från en nervcell till en mottagarcell.

Del II. Frågor som kräver ett utredande svar

  1. Vi tuggade bröd, och spottade ut innehållet i ett provrör. I ett annat provrör smulade vi bröd och tillsatte vatten (1p). Vi tillsatte lite jodlösning till varje provrör. Joden färgas blå av stärkelse (1p). I provröret med bröd + vatten färgades lösningen blå, i röret med tuggat bröd var lösningen brunaktig (1p). I röret med den brunaktiga lösningen hade stärkelsen alltså brutits ner (1p). Detta görs av enzymet amylas, som finns i saliven (1p).
  2. Vilopotential: Na+/K+-pump (1p), potentialskillnad över membranet (1p). Aktionspotential: Depolarisation (1p), repolarisation (1p), refraktärperiod (1p). Signalen transporteras vidare m.h.a. Na+-jonernas diffusion (1p).
  3. Blodet kommer in i höger förmak (0,5p) från hålvenen (0,5p). Från höger förmak pumpas det in i höger kammare (1p), och därifrån vidare ut till lungorna (0,5p) via lungartären (0,5p). (I lungorna syresätts blodet.) Via lungvenen (0,5p) kommer blodet tillbaka till vänster förmak (0,5p). Därifrån pumpas blodet in i vänster kammare (1p), och därifrån vidare ut i kroppen (1p). Artärerna förgrenar sig, blir tunnare och tunnare, och bildar till slut kapillärer, där gas- och ämnesutbytet sker (1p). Kapillärerna går ihop och bildar vener, som innehåller klaffar som gör att blodet inte kan flyta bakåt. (1p)
  4. Stavar – flest, svart/vitt, ljuskänsliga (1,5p). Tappar – ljuskrävande, färg, dominerar i gula fläcken (1,5p). Blinda fläcken – inga ljuskänsliga celler alls, ty där går nerceller & blodkärl in/ut ur ögat (1p).
    1. Blodtrycket i venerna är lågt (1p). För att blodet skall transporteras tillbaka till hjärtat finns klaffar (1p) och rörelser i skelettmuskler (1p), som tillsammans hjälper till att driva blodet mot hjärtat. När man sitter stilla rör man sig ju inte mycket, och därför drivs inte blodet tillbaka till hjärtat som det skall, och stannar kvar i benen (1p).
    2. När man lyfter (eller landar) förändras trycket utanför örat, vilket gör att trumhinnan buktar åt ena eller andra hållet, och också får svårare att vibrera (1p). Eftersom den får svårare att vibrera, blir det också svårare för ljudvågorna att transporteras till snäckan (1p). Trycket kan utjämnas genom att man öppnar upp örontrumpeten(0,5p), som leder från svalget upp till mellanörat (0,5p). Då utjämnas trycket mellan mellanörat och omgivningen (1p). Man kan öppna upp örontrumpeten antingen genom att svälja eller gäspa (1p).