Videogenomgång (flippat klassrum)
PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns på den här länken!
Bladens uppgifter
- Fotosyntes
- Reglera avdunstning (transpiration)
- Med mera (t.ex. taggar hos kaktusar)
Bladets nerver
Snarare kärl.
”Nerv” = kärlbunt.
I björnbärsbladet syns nerverna (kärlbuntarna) tydligt.
Ett "bladskelett" är vad som är kvar av xylem och lignin när resten av lövet brutits ned.
Innehåller mycket lignin.
- Xylem: Svårare att bryta ner.
Bladet i tvärsnitt
Tvärsnitt på ett blad från en tvåhjärtbladig växt.
Bladet har ovan- och undersida.
Epidermis:
- Både ovan- och undersida
- Med vattentätt vaxlager.
Klyvöppningar på undersidan:
- Släpper in koldioxid.
- Släpper ut vattenånga.
Lucker svampvävnad på undersidan:
- Låter gaser passera.
Palissadvävnad på ovansidan.
- Med de flesta kloroplasterna (för fotosyntes).
Illustration av ett blad i tvärsnitt.
Klyvöppningarnas uppgift
Öppnas och stängs.
Mycket vatten (eller morgonljus):
- Vatten strömmar in i slutcellerna, som spänns upp.
- Klyvöppningen öppnas.
- Koldioxid kan komma in – men vatten avdunstar.
Torka (eller kvällsmörkt):
- Lite vatten i slutcellerna ⇒ de slappnar av.
- Klyvöppningen stängs.
- Vattenförlusterna minskar – men ingen koldioxid!
- Behövs ju till fotosyntes!
Klyvöppningar på ett blad från en tvåhjärtbladig växt.
Vakuolens uppgift
Spänner ut cellen, och därmed även bladet!
De vissnande bladen hos basilikan spänns ut igen när vattnet diffunderar in i växtcellernas vakuoler och ökar cellernas turgor.
Turgor är det tryck den vattenfyllda cellen utövar på cellväggen.
Turgor (saftspänning):
- Det tryck som växtcellen utövar på cellväggen.
- Uppkommer tack vare vattnets osmos (diffusion in i vakuolen).
Hur kommer vattnet ända upp i bladen?
Värmen i solljuset driver vattenflödet i xylemet:
- Klyvöppningarna öppnas, vatten avdunstar (transpiration).
- Obruten vattenpelare i xylemet ända från roten upp till bladen.
- Vattenmolekylerna binder med vätebindningar:
- Till varandra (sammanhållande).
- Till kärlväggarna (fasthållande).
- En vattenmolekyl avdunstar ⇒ nästa dras upp i kedjan.
Hur vattnet transporteras in i en växt och upp till bladen.
Vattenpotentialen i trädet
Kärlväggarna ”spänner emot” ⇒ stort undertryck ju högre upp i trädet man kommer.
- En vattenpotential-gradient uppstår.
