Vi äter för att få i oss…
- Vätska (vatten)
- Energi
- Kol och andra organiska och oorganiska byggstenar
Vätska (vatten)
Kroppen avger hela tiden vatten:
- Svett (avdunstning)
- Vattenånga från lungorna
- Urin
Vätskeförlusten måste hela tiden ersättas.
- Man kan klara sig två veckor utan mat, men bara två dagar utan vatten.
Hur mycket ska man dricka?
- Drick så du är otörstig.
- Drick extra vid feber eller mycket varmt väder (tillsätt extra salt för att kompensera för det som utsöndras med svetten).
Kolhydrater ger energi
Glukos (druvsocker)
- Monosackarid.
- Kan förbrännas direkt i cellandningen.
Rörsocker och laktos (mjölksocker)
- Disackarider (två sockerenheter).
- Klipps upp, delarna kan förbrännas.
Stärkelse
- Polysackarid (många sockerenheter).
- Klipps upp, delarna kan förbrännas.
Cellulosa
- Polysackarid.
- Kan inte klippas upp.
- Nyttiga ändå: Kostfibrer.
Fetter ger energi + vissa vitaminer
Fettets långa kolkedjor klipps upp (se Kemi 2: β-oxidation).
- Bitarna kan gå direkt in i citronsyracykeln.
Vitamin A och D är fettlösliga.
- Följer med fettet i kosten.
De flesta fetterna som behövs kan kroppen tillverka själv ur andra byggstenar, t.ex. glukos.
- Tillskott av omättade fettsyror kan behövas.
Proteiner ger viktiga byggstenar
Proteiner sköter nästan allt som sker i en cell.
Uppbyggda av 20 olika aminosyror.
Elva av aminosyrorna kan kroppen tillverka själv.
- Nio måste man få med födan. Dessa nio är essentiella.
Vitamin | Finns i … | Behövs för … | Brist kan leda till … |
B2 (riboflavin) | Kött, ägg, berikade spannmål, grönsaker | Cellens metabolism | Hudproblem |
B12 (cobalamin) | Kött, ägg, animaliska produkter | Hälsosamt nervsystem, bildning av blodkroppar | Neurologiska störningar, anemi (blodbrist) |
C (askorbinsyra) | Citrusfrukter, broccoli, potatis, tomater, paprika | Underhåll av bindväv i ben, brosk och tandkött. Förstärker immunförsvaret. | Skörbjugg |
Några viktiga fettlösliga vitaminer
Vitamin | Finns i … | Behövs för … | Brist kan leda till … |
A (retinol) | Mörkgröna bladgrönsaker, morötter, mejeriprodukter | Bildning av ben och tänder. Viktigt för synen. | Nattblindhet, hudproblem, försämrat immunförsvar |
D | Fiskleverolja, äggula, mjölkfett | Att skelettbenen ska kunna lagra in kalciumsalter. Underhåller nervsystem och hjärtrytm. | Rakit (mjukt och missformat skelett) |
E | Nötter, frön, spannmål | Antioxidant som skyddar cellen från oxidativa skador. | Sällsynt: Anemi, nedbrytning av nervsystemet. |
K | Bladgrönsaker. Produceras av E. coli-bakterier i tjocktarmen | Att blodet ska kunna levra sig | Blödningar, lätt att få blåmärken. |
Mineral | Finns i … | Behövs för … | Brist kan leda till … |
Kalcium (Ca2+) | Mejeriprodukter, fisk, bladgrönsaker, baljväxter | Att nervceller och muskler ska funka. Ingår i skelettbenen. | Benskörhet, rakit, spasmer, svag tillväxt |
Järn (Fe2+) | Animaliska produkter, bladgrönsaker, bönor, fullkorn | Syretransport i blodet (ingår som nödvändig del i både hemoglobin och myoglobin). | Blodbrist (anemi). |
Natrium (Na+) | Bordssalt (koksalt) | Många saker, bland annat vattenbalans (homeostas), och nervernas funktion. | Kramper, trötthet, dålig aptit. |
Kalium (K+) | Baljväxter, tomater, bananer | Att hjärtat och andra muskler samt nervceller ska fungera. | Hjärtarytmier (oregelbundna hjärtslag), muskelsvaghet |
Kloridjoner (Cl–) | Bordssalt (koksalt) | Produktion av saltsyra i magsaften, vattenbalans (homeostas). | Kramper, dålig aptit. |
Jodidjoner (I–) | Jodberikat bordssalt, skaldjur | Syntes av flera viktiga hormoner | Struma |
Vegetarian eller vegan?
Människan = allätare (rent biologiskt).
Vegetarian/vegan ⇒ risk för bristsjukdomar.
Vitamin B12 och D får man främst i sig via kött, fisk och ägg.
- B12- och D-vitaminberikad mat kan behövas.
Järn och proteiner främst från kött, fisk och ägg.
- Lättare att kompensera med baljväxter + järnrika grönsaker.
Matkultur
Människan äter inte för att leva. Hon lever för att äta."
—Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare
Mat är en central del i alla kulturer. Vi äter tillsammans, och vi äter med alla våra sinnen.
- Lukt och smak – såklart.
- Synen – det som ser gott ut, smakar också bättre.
- Känseln – konsistensen är viktig för att det ska smaka gott.
- Hörseln – det ska till och med låta rätt i munnen när man tuggar maten!