Rörelse
Rörelse är en av de saker som kännetecknar liv.
Tre typer av muskler
Hos ryggradsdjur finns det tre typer av muskler (se bilden till höger).
Skelettmuskulatur
Fäster i skelettet (vanligen).
- Undantag: Viljestyrda slutmuskler
De har tvärstrimmig struktur.
Muskelcellerna (muskelfibrerna) är flerkärniga.
- Flera celler smälter samman under bildningen
- Cellkärnorna ligger ytterst, inbäddade i cellmembranet (sarkolemman)
Skelettmuskulaturen är viljestyrd. De är byggda för snabb kontraktion & relaxation.
Glatt muskulatur
Spolformiga, enkärniga celler som är byggda för statiskt arbete – de "kramas".
Icke viljestyrda muskler
Exempel:
- I tarmarna, huden, blodkärl, urinblåsa och i livmodern.
Hjärtmuskulatur
Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig (som skelettmusklerna) men icke viljestyrd (som glatt muskulatur).
Glansstrimmor mellan muskelcellerna ⇒ Cellerna bildar ett nätverk med gemensam cytoplasma.
- Kommunikation underlättas (behövs för att koordinera hjärtslagen).
Skelettmuskelns anatomi
Hur muskeln arbetar
Vi tittar på ett längdsnitt av en myofibrill. När den drar sig samman hugger "huvuden" i myosinmolekylerna tag i aktinmolekyler, och drar dem till sig.
Aktinet är uppbyggt av samma typ av aktinenheter som i den encelliga organismens amöboida rörelse.
Muskler arbetar i par
Många muskler är antagonister (motverkar varandra):
- När den ena drar sig samman, slappnar den andra av.
Det finns också muskler som är synergister, det vill säga samverkar.
Dynamiskt och statiskt arbete
Muskelarbete kräver mycket syre!
- Förbränning av glukos som ger ATP.
- Muskler: Rika på kapillärer.
Dynamiskt arbete: Omväxlande spänd/avslappnad muskel.
Statiskt arbete (ständigt spänd muskel): Kapillärerna stängs av ⇒ syretillförseln stryps.
- Statiskt arbete ⇒ anaerob förbränning ⇒ mjölksyra bildas.
- Man orkar inte mer!
"Röda" och "vita" muskelfibrer
Röda muskelfibrer:
- Mycket myoglobin (ett protein som liknar hemoglobin och lagrar syre i musklerna).
- Många mitokondrier.
- Aerob förbränning.
- Långsam men uthållig.
Vita muskelfibrer:
- Mindre myoglobin.
- Färre mitokondrier.
- Anaerob förbränning ⇒ låg uthållighet.
- Snabbverkande.
Långdistanslöpare på elitnivå kan ha upp till 80% röda fibrer i sina muskler medan sprinters kan ha upp till 75% vita fibrer. Normala människor: 50:50.