Rörelse
Rörelse är en av de saker som kännetecknar liv.
Bakterier kan röra sig med hjälp av sin flagell (dock inga muskler).
Växter kan också röra sig (fast få så extremt snabbt som venus flugfälla).
Vid amöboid rörelse bygger aktinenheter upp utskott som bildar pseudopodier. Med hjälp av dessa förflyttar organismen sig framåt.
Tre typer av muskler
Hos ryggradsdjur finns det tre typer av muskler (se bilden till höger).
Skelettmuskulatur
Fäster i skelettet (vanligen).
- Undantag: Viljestyrda slutmuskler
De har tvärstrimmig struktur.
Muskelcellerna (muskelfibrerna) är flerkärniga.
- Flera celler smälter samman under bildningen
- Cellkärnorna ligger ytterst, inbäddade i cellmembranet (sarkolemman)
Skelettmuskulaturen är viljestyrd. De är byggda för snabb kontraktion & relaxation.
Glatt muskulatur
Spolformiga, enkärniga celler som är byggda för statiskt arbete – de "kramas".
Icke viljestyrda muskler
Exempel:
- I tarmarna, huden, blodkärl, urinblåsa och i livmodern.
Hjärtmuskulatur
Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig (som skelettmusklerna) men icke viljestyrd (som glatt muskulatur).
Glansstrimmor mellan muskelcellerna ⇒ Cellerna bildar ett nätverk med gemensam cytoplasma.
- Kommunikation underlättas (behövs för att koordinera hjärtslagen).
(a) Skelettmuskulatur; (b) Glatt muskulatur; (c) Hjärtmuskulatur.
Skelettmuskelns anatomi
Skelettmuskeln är uppbyggd av många fiberbuntar (fascikler). Fiberbunten är uppbyggd av många muskelfibrer. Muskelfibern är uppbyggd av många myofibriller.
Hur muskeln arbetar
Vi tittar på ett längdsnitt av en myofibrill. När den drar sig samman hugger "huvuden" i myosinmolekylerna tag i aktinmolekyler, och drar dem till sig.
Längdsnitt av en en avslappnad myofibrill (överst) och en sammandragen myofibrill (nederst).
Aktinet är uppbyggt av samma typ av aktinenheter som i den encelliga organismens amöboida rörelse.
Muskler arbetar i par
Många muskler är antagonister (motverkar varandra):
- När den ena drar sig samman, slappnar den andra av.
Biceps och triceps är exempel på antagonistiska muskler.
Det finns också muskler som är synergister, det vill säga samverkar.
Dynamiskt och statiskt arbete
Muskelarbete kräver mycket syre!
- Förbränning av glukos som ger ATP.
- Muskler: Rika på kapillärer.
Dynamiskt arbete: Omväxlande spänd/avslappnad muskel.
Statiskt arbete (ständigt spänd muskel): Kapillärerna stängs av ⇒ syretillförseln stryps.
- Statiskt arbete ⇒ anaerob förbränning ⇒ mjölksyra bildas.
- Man orkar inte mer!
"Röda" och "vita" muskelfibrer
Röda muskelfibrer:
- Mycket myoglobin (ett protein som liknar hemoglobin och lagrar syre i musklerna).
- Många mitokondrier.
- Aerob förbränning.
- Långsam men uthållig.
Vita muskelfibrer:
- Mindre myoglobin.
- Färre mitokondrier.
- Anaerob förbränning ⇒ låg uthållighet.
- Snabbverkande.
Långdistanslöpare på elitnivå kan ha upp till 80% röda fibrer i sina muskler medan sprinters kan ha upp till 75% vita fibrer. Normala människor: 50:50.
