Celler bygger upp vävnader.
- Vävnader bygger upp organ, som bildar organsystem.
Fyra typer av primär vävnad
- Epitelvävnad
- Stödjevävnad (bindväv)
- Muskelvävnad
- Nervvävnad
1. Epitelvävnad
Täcker kroppens ytor (hud och slemhinnor).
- Tätt packade celler.
- Skyddar mot
- mekaniska skador.
- vätskeförlust.
- mikroorganismer.
Epitelvävnad i huden
Består av flera lager kraftigt epitel, som ger kroppen skydd.
Hudens tre lager:
- Överhud
- Läderhud
- Underhud
Annan epitelvävnad
Tarmar och blodkärl.
- Endast ett lager epitelceller.
Tarmens epitelium är det slingrande lagret med celler allra överst i bilden.
Lungepitelets cilier sitter tätt, tätt allra överst i bilden.
Lungornas yta:
- Epitelceller med cilier.
- Piskande rörelse ⇒ slem där bakterier & damm fastnat transporteras upp och bort.
2. Stödjevävnad (bindväv)
Nätverk av celler + grundsubstans.
- Grundsubstans: Organiskt material (protein, ofta kollagen) och oorganiskt (vatten eller mineral).
Binder samman och stöttar organ.
Lucker och fibrös bindväv
Lucker (porös) bindväv.
- Glesa proteinfibrer.
- Fyller ut utrymme mellan organ.
I lucker bindväv är det glest mellan proteinfibrerna (rosa).
I fibrös bindväv sitter proteinfibrerna mycket tätare.
Fibrös bindväv:
- Tätt packade proteinfibrer.
- Senor, ledband.
Ben
Kalciumsalter (t.ex. kalciumfosfat) inlagrade mellan kollagenfibrer ⇒ hårt.
Brosk
Stötdämpande, i ytan mellan ben.
Fettvävnad
Framför allt i underhuden.
- Näringslager, isolering.
Blod, lymfa
Grundsubstansen är flytande.
3. Muskelvävnad
Skelettmuskulatur
- Viljestyrd
- Snabb rörelse & avslappning
Glatt muskulatur
- Icke viljestyrd
- Statiskt arbete
Hjärtmuskulatur
- Icke viljestyrd
- Regelbunden puls
(a) Skelettmuskulatur; (b) glatt muskulatur och (c) hjärtmuskulatur.
4. Nervvävnad
Består av
- Nervceller.
- Gliaceller.
- Stödjande celler, ger underhåll till nervcellerna.
Organsystem
Vävnaderna bygger upp organ, vilka i sin tur bildar hela system av organ. De organsystem vi ska titta på i kursen i Biologi 2 är:
