Människans andningsorgan

Videogenomgång (flippat klassrum)

PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns på den här länken!

Översikt över luftvägarna

Övre luftvägar:

• Bihålor
• Näshåla
• Svalg

Nedre luftvägar:

• Struphuvud
• Luftrör (bronker)
• Lungor

Översikt över människans andningssystem.

Luftens väg till lungan

1. Näshåla: Luften
   1. värms
   2. fuktas
2. Svalg delar upp sig i
   1. luftstrupe
   2. matstrupe

   Rätt sak på rätt plats!

   1. Lätt fixat hos spädbarn!
3. Struphuvudet:
   1. Broskdelar.
   2. Innehåller stämbanden.
      1. Stämbanden ger bara ton
      2. Ljudet formas i munhålan

4. Luftstrupe
   1. Muskulatur, brosk med mera håller det öppet.
   2. Spänns upp av broskringar.
5. Bronker
   1. = luftrör
   2. = förgreningar av luftstrupen
6. Bronkioler
   1. Allt mindre luftrör, ut i lungan.
   2. Saknar brosk.
7. Alveoler
   1. = lungblåsor
   2. Cirka 0,15 mm i diameter.
   3. Ger en yta på 70–100 m².
   4. Tätt omgivna av blodkärl (kapillärbädd).
   5. Diffusion av gaser: Gasutbytet.
      1. Koldioxid diffunderar ut.
      2. Syre diffunderar in.
8. Lungan, en del av endodermet
   1. Epitelceller!
   2. Cilier
      1. Transporterar skräp till svalget.
      2. Skräpet sväljs ner.

Andningen

Inandning sker genom att diafragman (mellangärdet) dras samman. Normal utandning sker genom att den töjbara lungvävnaden drar ihop sig igen.

1. Inandning:
   1. Muskelkontraktioner.
   2. Diafragma (mellangärde) drar ner lungorna, som vidgas.
   3. Luft sugs in.
2. Utandning:
   1. Normalt:
      1. Diafragma + bröstmuskulatur slappnar av.
   2. Ansträngning
      1. Annan bröstmuskulatur pressar ut.
3. Andningsvolym
   1. Cirka 500 ml
   2. Vitalkapacitet
      1. Maximal utandningsvolym.
      2. 3500–4500 ml (för en man; kvinnor ngt lägre).
   3. Alltid viss volym (1000–1500 ml) luft kvar i lungorna.

Andningsreglering

1. Andningscentrum
   1. Sitter i hjärnstammen.
   2. Skickar rytmiskt ut impulser till andningsmuskulaturen.
   3. Känsligt för pH i blodet:
      1. lågt pH ⇒ snabbare andningstakt.
      2. lågt pH beror på hög CO₂-halt.
      3. hög CO₂-halt beror på hög förbränning.
   4. Även hjärtverksamheten påverkas.

Gasutbytet i lungan och i resten av kroppen

Gaserna diffunderar längs sin koncentrationsgradient.

I lungan

Syrefattigt blod anländer till alveolerna via lungvenerna.

Koncentrationen CO₂ i luften är lägre än i blodet.

• CO₂(g) diffunderar (längs sin koncentrationsgradient) ut i luften i alveolen.

Koncentrationen O₂ är högre i luften än i blodet.

• O₂(g) diffunderar (längs sin koncentrationsgradient) in i blodet, binder till de röda blodkropparnas hemoglobin.

Gasutbytet i lungan och ute i kroppen.

Ute i kroppen

Syrerikt blod anländer via artärer till kroppens celler.

I kroppens celler är koncentrationen CO₂ (relativt) hög, eftersom det bildas CO₂ vid cellandningen.

• CO₂ diffunderar (längs sin koncentrationsgradient) in i blodet.

I kroppens celelr är koncentrationen O₂ låg, eftersom O₂ förbrukas i cellandningen.

• O₂ diffunderar (längs sin koncentrationsgradient) ut ur blodet, in i kroppsvätskan och kroppens celler.

Syre- & koldioxidtransport

1. Syre, O₂
   1. Svårlösligt i vatten.
   2. Största delen binds till hemoglobin.
   3. Hemoglobin är känsligt för pH:
      1. Lågt pH ⇒ binder sämre till syre.
      2. I en muskel, med mycket arbete, blir pH lägre på grund av producerad CO₂.
      3. Alltså släpper hemoglobinet lättare ifrån sig syret.

2. Koldioxid, CO₂
   1. (Ganska) lättlösligt i vatten.
   2. Bildar kolsyra i blodet.
   3. Bildade vätejoner binder till hemoglobinet.
   4. Hemoglobin agerar buffert!
3. Kolmonoxid
   1. Binder STARKT till hemoglobinet.
   2. Släpper inte gärna igen.
   3. Kolmonoxidhalt på 0,1% i luften ⇒ 50% av allt hemoglobin blockeras ⇒ döden.
   4. Kan endast botas genom att patienten får andas ren syrgas.