Kursscheman
Kursschema Bioteknik, 2015-2016
Kursschema Bioteknik, 2014-2015
Kursschema Bioteknik, 2013-2014
Kursschema Bioteknik p1 2009-2010
Kursschema Bioteknik, p2-2008
Lektioner
Introduktion
Introduktion till Bioteknik: Vad är Bioteknik?
Mikrobiologi
Mikrobiologi och bioteknik
Bakteriers utseende och släktskap. Mikrosvampar. Bakteriell tillväxt.
Mer om bakteriell tillväxt och odling. De nyttiga mikroorganismerna.
Antibiotika – en kamp på liv och död. Penicillinets upptäckt.
Penicillin och andra antibiotika. Antibiotikaresistens.
Spridning av antibiotikaresistens
Vad är ett virus? Är virus levande eller inte? Hur ser virus ut?
Hur förökar sig virus? Replikation. Adsorption. Passage och avkapsling.
Virusens replikation och transkription. Syntes och sammansättning. Frisläppande.
Nukleinsyrornas struktur och kemi
DNA har två funktioner
DNA-molekylens grundläggande struktur
Nukleinsyrornas egenskaper. Palindrom. Restriktionsenzymer. Mutationer
DNA i olika former
Restriktionsenzymer kan klippa i DNA-molekylen
Skador på DNA kan leda till mutationer
Denaturering av DNA och RNA
DNA-molekylernas funktion
DNA-replikation följer tre regler
DNA syntetiseras av DNA-polymeraser
DNA på konstgjord väg
DNA-sekvensering
DNA-rekombination
Kloningsvektorer
DNA-bibliotek
RNA-molekylernas funktion
RNA och RNA-syntes
Transkriptionen börjar vid en promotor
Hur transkriptionen regleras: Lac-operonet
Transkriptionen avslutas
Omvänt transkriptas syntetiserar DNA med RNA som mall.
Ribozymer: RNA-molekyler med katalytisk aktivitet
Proteinernas struktur och funktion
Proteiner är mycket stora molekyler
Proteinernas biologiska funktioner
Proteiner syntetiseras av ribosomer med mRNA som mall
En del proteiner innehåller andra kemiska grupper än bara aminosyror
Man kan sluta sig till aminosyrasekvensen utifrån DNA-sekvensen
Ett proteins aminosyrasekvens kan bestämmas
Klonade gener kan uttryckas i en värdcell
Jäst är en viktig eukaryot värd för rekombinant DNA
Peptidbindningen har drag av dubbelbindning
Ett protein kan ha fyra strukturnivåer
Ett proteins struktur bestäms av dess aminosyrasekvens
Ett proteins funktion bestäms av dess struktur
Sekundärstrukturer: α-helixen och β-plattan
Proteinerna hålls huvudsakligen samman i sin tredimensionella struktur med hjälp av svaga intermolekylära krafter
Laborationer och övningar
Grundläggande mikrobiologi
Inledande fördjupningsarbete i Bioteknik: Vad är Bioteknik?
Sterilteknik och att gjuta agarplattor
Tillredning av odlingsmedier
Gramfärgning
Antibiotikas inverkan på tillväxthastigheten
Bakteriers känslighet för antibiotika
Bestämning av bakteriofaghalten med plaquemetoden
Jobba med DNA
Bioinformatik: Datorövning med nukleotider o.dyl.
Klyvning av λ-DNA med restriktionsenzymer
”Torr” DNA-sekvensering enligt Sanger
PCR – The Polymerase Chain Reaction
Bakteriell transformation
Plasmidpreparation
Agarosgelelektrofores av DNA
Jobba med proteiner
Bioinformatik: Datorövning i proteiners struktur och funktion
Mätning av koldioxidproduktionen vid jäsning
Analys av proteininnehållet i olika matvaror
Övning i masspektrometri
ELISA – Enzyme-Linked Immunosorbent Assay
Gen-etik
Grupparbete om genetiska sjukdomar
Workshop om etiska dilemman
Debattspel om genmodifiering
Recept m.m.
LB och LA (Luriabuljong och -agar)
Minimalagar
Mjukagar
Antibiotikalösningar
Lösningar till gramfärgning
Stamlösningar (recept)
Buffertar (recept)
Laddningsfärger
Proteingeler
Att använda Jmol och PDB-filer (proteindatabanks-filer)
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Slutprov 2008-06-03 i Bioteknik
Slutprov 2006-06-02 i Bioteknik
Slutprov 2005-05-26 i Bioteknik
Slutprov 2004-05-25 i Bioteknik
Slutprov 2003 i Bioteknik
Mikrobiologi
Nyckelbegrepp i mikrobiologi till kursen i Bioteknik
Instuderingsfrågor i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Prov 2014-10-23 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Prov 2009-10-13 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Prov 2007-10-19 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Prov 2005-10-14 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Prov 2004-10-05 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Prov 2003-10-10 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
Diagnostiskt prov 2002-12-09 i Bioteknik: Grundläggande mikrobiologi
DNA
Nyckelbegrepp: DNA-molekylens struktur och funktion
Kunskapsmål – DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
Instuderingsfrågor i Bioteknik: Nukleinsyrornas struktur och kemi
Instuderingsfrågor i Bioteknik: DNA:ts funktion
Prov 2015-01-22 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes (2)
Prov 2014-02-25 i DNA-molekylens struktur, funktion och syntes
Prov 2009-12-15 i Nukleinsyrornas struktur + DNA-molekylens syntes
Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
Prov 2006-02-06 i Bioteknik: DNA:ts kemi, syntes och funktion
Prov 2005-01-20 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
Prov 2004-01-09 i DNA:ts kemi, syntes och funktion
Diagnostiskt prov i Bioteknik 2003-04-07: DNA-molekylens syntes och funktion
Skriftligt förhör i Bioteknik 2003-01-17: Nukleinsyrornas kemi och struktur
RNA
Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
Nyckelbegrepp: RNA-molekylens struktur och funktion
Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion
Prov 2008-01-22 i Nukleinsyrornas struktur, funktion och syntes
Prov 2005-03-17: Transformation & RNA-molekylens syntes och funktion
Prov 2004-03-18: RNA-molekylens syntes och funktion
Proteiner
Instuderingsfrågor till Proteinernas syntes och funktion
Prov 2015-05-28: Proteinernas struktur och kemi
Prov 2010-05-25: Proteinernas struktur och kemi
Prov 2006-05-15: Proteinernas syntes och funktion
Prov 2005-05-02: Proteinernas syntes och funktion
Prov 2004-05-06 i Bioteknik: Proteinernas syntes och funktion
Läxförhör: Proteiner – introduktion (B)
Läxförhör: Proteiner – introduktion (A)
Pedagogiska resurser på nätet
Magnus Ehingers undervisning
— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.
Starta här
Nyheter
Studiegajden
Kurser
Biologi 1
Kursscheman
Övergripande veckoplanering Biologi 1
Kursschema Biologi 1, NA24e 2024–2025
Kursschema Biologi 1, NA22cd 2022–2023
Kursschema Biologi 1, NA16bb 2016-2017
Kursschema Biologi 1, NA2aid p1-2015-2016
Kursschema Biologi 1, Na1D 2012-2013
Kursschema Biologi 1, NA1:a, p2 2011-2012
Kursschema Biologi 1, NA1:a, p1 2011-2012
Lektioner (videogenomgångar)
Introduktion
Cellbiologi
Cellgenetik
Klassisk genetik
Evolution och systematik
Etologi och beteendeekologi
Ekologi
Värld att bevara
Laborationer och övningar
Introduktion
Cellbiologi
Cellgenetik
Evolution och systematik
Etologi
Ekologi
Värld att bevara
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Cellbiologi
Cellgenetik
Klassisk genetik
Evolution och systematik
Etologi och beteendeekologi
Ekologi
Värld att bevara
Pedagogiska resurser på nätet
Biologi 2
Kursscheman
Kursschema Biologi 2 Na22cd 2023–2024
Kursschema Biologi 2 Na16bb 2017-2018
Kursschema i Biologi 2 för NA2d p2 2013-2014
Kursschema 2 i Biologi B för Nv2A p2 2008-2009
Lektioner (videogenomgångar)
Introduktion
Cell- och molekylärbiologi
Växt- och svampfysiologi
Humanfysiologi
Laborationer och övningar
Allmänt
Cellbiologi & genteknik
Växtfysiologi
Humanfysiologi
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Cellbiologi
Växtfysiologi
Humanfysiologi
Livscykler
Cellbiologi (efter taggar)
Pedagogiska resurser på nätet
Bioteknik
Kursscheman
Kursschema Bioteknik, 2015-2016
Kursschema Bioteknik, 2014-2015
Kursschema Bioteknik, 2013-2014
Kursschema Bioteknik p1 2009-2010
Kursschema Bioteknik, p2-2008
Lektioner
Introduktion
Mikrobiologi
Nukleinsyrornas struktur och kemi
DNA-molekylernas funktion
RNA-molekylernas funktion
Proteinernas struktur och funktion
Laborationer och övningar
Grundläggande mikrobiologi
Jobba med DNA
Jobba med proteiner
Gen-etik
Recept m.m.
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Mikrobiologi
DNA
RNA
Proteiner
Pedagogiska resurser på nätet
Experimentell fysik & kemi
Kursscheman
Kursschema Experimentell fysik & kemi 2018–2019
Kursschema Experimentell fysik & kemi 2017-2018
Kursschema Experimentell fysik & kemi 2016-2017
Lektioner
Introduktion till Experimentell fysik och kemi
Introduktion till Cu-spektrofotometri
Laborationer och övningar
Kemi 1
Kursscheman
Förslag till kursplanering Kemi 1
Kursschema Kemi 1 NA24aa 2024–2025
Kursschema Kemi 1 NA24dd 2024–2025
Kursschema Kemi 1 NA23ab 2023–2024
Kursschema Kemi 1 NA22aa 2022–2023
Kursschema Kemi 1 NA22ab 2022–2023
Kursschema Kemi 1 NA21ab 2021–2022
Kursschema Kemi 1 NA21dd 2021–2022
Kursschema Kemi 1 NA20cd 2020–2021
Kursschema Kemi 1 NA19cc 2020–2021
Alla →
Lektioner (videogenomgångar)
Introduktion
Atomens byggnad
Periodiska systemet
Kemisk bindning
Mol och stökiometri
Syror och baser
Termokemi
Oxidation och reduktion
Elektrokemi
Laborationer och övningar
Labbrapporter
Kemins grunder: Materia
Atomens byggnad
Periodiska systemet
Kemisk bindning
Mol och stökiometri
Syror och baser
Termokemi
Oxidation och reduktion
Hållbar utveckling
Recept
Lösningar till Ehinger: Kemi 1 (NA förlag)
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Kemins grunder
Kemisk bindning
Mol och stökiometri
Syror och baser
Termokemi
Oxidation och reduktion
Gasernas kemi (fysikalisk kemi)
Pedagogiska resurser på nätet
Kemi 2
Kursscheman
Kursschema Kemi 2 NA22aa 2023–2024
Kursschema Kemi 2 NA22ab 2023–2024
Kursschema Kemi 2 NA21ab 2022–2023
Kursschema Kemi 2 NA20cd 2021–2022
Kursschema Kemi 2 NA19cc 2021–2022
Kursschema Kemi 2 NA19e 2021–2022
Kursschema Kemi 2 NA18bb 2020–2021
Kursschema Kemi 2 NA18dd 2020–2021
Kursschema Kemi 2 NA17aa 2019–2020
Kursschema Kemi 2 NA17ab 2018–2019
Alla →
Lektioner (videogenomgångar)
Introduktion
Hur och varför sker kemiska reaktioner?
Kemisk jämvikt
Syror och baser
Organiska molekylers struktur och funktion
Mer om organiska reaktioner
Biomolekyler
Biokemi
Analytisk kemi
Laborationer och övningar
Kemisk jämvikt
Syror och baser
Organisk kemi
Biokemi
Analytisk kemi
Recept
Lösningar till Ehinger: Kemi 2 (NA förlag)
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Kemisk jämvikt
Syror och baser
Organisk kemi
Biomolekyler
Biokemi
Analytisk kemi
Kemiolympiaden
Pedagogiska resurser på nätet
Gymnasiearbete
Information
Skolverkets text om Gymnasiearbetet på Naturvetenskapsprogrammet
Skolverkets text om Gymnasiearbetet på Teknikprogrammet
Handledare och medbedömare till Gymnasiearbetet
Hur man använder referenshanteringen i Google Docs
Hur man använder referenshanteringen i Word (MacOS)
Hur man använder referenshanteringen i Word (Windows)
Idéer till gymnasiearbete
Lista på alla idéer
Matematik
Matematik 1c
Taluppfattning och aritmetik
Algebra och ekvationer
Geometri
Samband och förändring
Sannolikhet och statistik
Inaktuella
Forskningsmetodik
Kursscheman
Kursschema Forskningsmetodik, p2 2011-2012
Planering av forskningsmetodik-kursen p2 2011-2012
Kursschema Forskningsmetodik, p2 2008-2009
Lektioner
Introduktion till forskningsmetodiken
Mera om ert fördjupningsarbete
Vetenskap – vad är det? Epistemologi
Om vetenskapsmän och forskare
Positivism, empirism m.m.
Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation
Vetenskapliga teorier
Samhället och vetenskapen
Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik
Framtidens vetenskap
Fördjupningsuppgifter
Fördjupningsarbete: Paradigmskiften
Presentation av en naturvetenskaplig nyhet
Gamla prov
Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori
Prov 2012-05-23 i Forskningsmetodik
Prov 2009-06-05 i Forskningsmetodik (Magnus del)
Prov 2006-01-17 i Forskningsmetodik
Prov 2005-01-11 i Forskningsmetodik
Pedagogiska resurser på nätet
Life Science
Kursscheman
Kursschema Life Science p2 2012-2013
Kursschema Life Science p1 2010-2011
Lektioner
Introduktion till Life Science
Grundläggande organisk kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar
Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat
Analytisk kemi: IR-spektroskopi
Bakterier 1: Sterilteknik. Bakteriecellens uppbyggnad.
Bakterier 2: Kemoterapi
Proteiners struktur & funktion. Proteinsyntesen.
DNA-molekylens struktur och kemi
DNA-molekylens syntes (inkl. PCR)
Laborationer och övningar
Byggövning i grundläggande organisk kemi för Life Science
Gamla prov
Instuderingsfrågor till kursen i Life Science 2010-2011
Prov 2010-10-25 i Life Science: Organisk syntes och Antibiotika
Pedagogiska resurser på nätet
Mikrobiologi
Kursscheman
Kursschema i Mikrobiologi p2 2011-2012
Kursschema i Mikrobiologi p2 2010-2011
Kursschema Mikrobiologi p1 2009-2010
Kursschema Mikrobiologi p1 2008-2009
Lektioner
Introduktion till mikrobiologin. Mikrobiologins historia. Mikroskopet och dess betydelse.
Mikrobiologins historia. Schismen om uralstringen. Sjukdomsalstrande mikroorganismer
Mikrobiologins historia. Mjältbrand. Tuberkulos. Biologisk krigföring
Bakteriers morfologi & släktskap. Gramfärgning
Bakteriers morfologi & släktskap. Arkéer. Hur bakterier är släkt med andra organismer.
Bakteriecellens struktur & innehåll. Bakteriernas cellhöljen.
Bakteriecellens struktur & innehåll. Yttre cellstrukturer. Bakteriens DNA
Andra inre strukturer. Bakteriell tillväxt
Bakteriers livsbetingelser. Alla organismer kräver en energikälla och en kolkälla.
Kemoterapi. Vad är kemoterapi? Penicillin och Erythromycin
Antibiotika med effekt på cellmembranet och nukleinsyrasyntesen. Kompetitiv inhibition
Lite virushistorik
Virusens egenskaper
Virusens klassifikation. Hur man bestämmer virushalten. Hur virusen förökar sig.
Hur virusen förökar sig (forts.) Värdcellens öde.
Antiviral kemoterapi
Laborationer och övningar
Våtpreparat av E. coli och B. subtilis
Några vanligt förekommande mikroorganismer i vår omgivning
Katalastest
Grupparbete i mikrobiella sjukdomar
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Bakteriologi
Odla bakterier
Kemoterapi
Virologi
Pedagogiska resurser på nätet
Naturkunskap A
Kursscheman
Kursschema Naturkunskap A, Nv1A ht2006
Lektioner
Introduktion
Livet, universum och allting
Ekologi
Energi
Miljö
Gamla prov
Slutprov o.dyl.
Ekologi
Energi
Miljö
Livet, universum och allting
Pedagogiska resurser på nätet
För lärare
Flippa ditt klassrum!
Wikipedia som läromedel
Studieteknik
Om...
Välkommen!
Sekretess
Pedagogiska resurser på nätet
Om dessa sidor
Web 2.0
Källkritik
Copyright
Kontakta mig
Tabeller och formler
Enheter och konstanter
Omvandlingsfaktorer
Sök 🔍
Kurser
Bioteknik
Gamla prov
RNA
Nyckelbegrepp: RNA-molekylens struktur och funktion
av
Magnus Ehinger
Senast uppdaterad 19 februari 2020
RNA och RNA-syntes
Transkription
Translation
mRNA
tRNA
rRNA
Ribosom
siRNA
lincRNA
Mall-sträng
Transkriptionen börjar vid en promotor
Promotor
–10 och –35-regioner
Stängt komplex
Öppet komplex
Hur transkriptionen regleras:
Lac
-operonet
Hushållsgen
Konstitutivt uttryck
Genreglering
Operon
Initiering av transkription
Specificitetsfaktor
Affinitet
RNA-polymeras
Repressor (inhibitor)
Aktivator
Laktos
Allolaktos
Glukos
Galaktos
β-galaktosidas
Negativ reglering
Positiv reglering
Operator
Aktivator-bindningsställe
Transkriptionen avslutas
Terminering
ρ (rho)
ρ-oberoende terminering
ρ-beroende terminering
Moget och omoget mRNA
Post-transkriptionell behandling
Splitsning
Intron
Exon
snRNP
Spliceosom
Ribozym
Poly(A)-svans
Omvänt transkriptas
Retrovirus
HIV
AZT
Ribozymer
rRNA
Katalys
Också intressant
Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
Patent på "syntetiskt liv" en dålig idé
Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion
Föregående artikel: Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
Kunskapsmål – RNA-molekylernas struktur och funktion
Nästa artikel: Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion
Prov 2010-03-02: RNA-molekylens syntes & funktion