Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Genetiskt modifierad majs.Genetiskt modifierad majs.Dela in klassen i olika grupper efter några genetiska särdrag, t.ex. vilket finger man har överst när man knäpper händerna, hårfärg (blont, mellanblont eller brunt hår), frihängande eller fastsittande örsnibbar och ögonfärg (blå, grön eller brun). (Direkt olämpligt för denna övning är att använda hudfärg, relgiös tillhörighet eller etnisk härkomst för att dela in eleverna.)

Tilldela sedan varje grupp en roll de ska spela. De ska alla spela representanter för några (mer eller mindre fiktiva) intressegrupper som kan tänkas ha något att vilja säga till om i debatten om bioteknik och fosterdiagnostik. Intressegrupperna kan vara (men behöver inte begränsas till):

  • Berörda genetiker/forskare inom området bioteknik
  • Gruppen för människors och djurs lika rätt
  • Föräldraföreningen för barn med autism (eller Downs syndrom, cystisk fibros, anchondroplasi...)
  • Jurister (dessa ska snarare ta hänsyn till problematiken med att lagstifta inom områdena bioteknik och fosterdiagnostik än de etiska spörsmålen)
  • Rashygieniska förespråksgruppen
  • Kristna ekumeniska etiska kommittén
  • Försvarsindustriföreningen 
 

I det här läget är det faktiskt viktigt att eleverna själva inte får välja vilken grupp de ska tillhöra. En lärare som känner sina elever väl kan fördela rollerna så, att eleverna tvingas tänka i nya banor för att passa in i gruppen.

Varje grupp måste först diskutera vad det är för en slags människor de representerar eller, rättare sagt, vilka åsikter de representerar, och formulera detta på högst ½ A4-sida. Därefter ska varje grupp ta ställning till följande frågeställningar:

  1. Bör man tillåta genetisk modifiering av djur, växter och bakterier? Varför/varför inte? Kan man tänka sig att tillåta genetisk modifiering av organismer endast för särskilda syften, t.ex. medicinska? Vilka syften skulle det i så fall vara? Vad ser er intressegrupp för fördelar (om ni är positivt inställda) eller nackdelar (om ni är negativt inställda) med att genmodifiera olika organismer (ej människor)?
  2. Bör man tillåta genetisk modifiering av människor? Varför/varför inte? Vad ser er intressegrupp för fördelar (om ni är positivt inställda) eller nackdelar (om ni är negativt inställda) med att genmodifiera människor?

Man kan förslagsvis ägna 1-2 lektionstillfällen för att sätta samman grupperna och låta dem skriva om vilka åsikter de representerar. Om eleverna tycker det är svårt att veta vad just deras intressegrupp står för för åsikter, är internet och tidningsartiklar utmärkta platser att hämta snabb information på. Nästföljande 1-2 lektionstillfällen ägnas åt att besvara de ställda frågorna. Det är viktigt att frågorna besvaras skriftligen; inte för att läraren ska se vem som har svarat vad på de olika frågorna, utan för att eleverna själva ska ha svart på vitt vad de egentligen svarat.

Vid det sista lektionstillfället låter man de olika grupperna först redovisa för varandra vilken intressegrupp de representerar, och vad för åsikter den gruppen står för. Därefter får varje grupp presentera sin syn på frågorna som ska besvaras. Först när alla grupper fått presentera sina svar på de två frågorna öppnas debatten, och ordet lämnas fritt.

För att sätta extra krydda på debatten kan man bjuda in andra lärare på skolan som kan tänkas vara intresserade, t.ex. lärare i retorik eller svenska språket, i religion, historia, andra lärare i biologi, elevernas klassföreståndare, rektorn o.s.v. (Dessa bör då inte delta i debatten utan endast följa den.)

Det är mycket svårt att betygsätta eleverna i ett sådant här debattspel. Det man möjligtvis kan se är vem (om någon) som inte engagerat sig alls i debatten, men annars måste man försöka se till hur pass väl eleverna lyckas underbygga sina argument (oavsett vilken åsikt de representerar). Kanske kan det även i det här fallet vara lämpligt att inte betygsätta eleverna för att inte hämma debatten.

Vem vinner en debatt? När ska man avsluta diskussionerna? Förhoppningsvis får debattspelet ingen klar segrare, utan alla, inklusive inbjudna åhörare, får med sig en ny tanke hem. Och förhoppningsvis slutar aldrig diskussionerna.