Prov 2023-03-10 i Evolutionsteori, Etologi och beteendeekologi samt Miljökunskap

Tid: 90 minuter

Tillåtna hjälpmedel: Dator med Inspera/SEB

Betygsmatris

Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:

Språklig bedömning

Vid de mer utförliga frågorna har jag bedömt det vetenskapliga språket i svaret. Dessa bedömningar (gjorda med blå penna) har jag sedan vägt samman till en enda bedömning av språket. Det är denna språkliga sammanvägning (inte de enskilda vid varje fråga) som räknas som A-, C- eller E-poäng.

Språk och kommunikation (1/1/1)

Hoppa direkt till …

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1–2 meningar)

Längre svar ger risk för avdrag.

2. Ge ett exempel på en s.k. växthusgas.
   

   Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

3. Människans vetenskapliga namn är Homo sapiens. Vad är släktnamnet?
   

   Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

Del II. Ringa in de rätta svaren

4. Vilken stam (vilket fylum) hör vinbergssnäckan till? Ringa in ett alternativ. 
   Vinbergssnäcka.

   Analysera och besvara frågor (1/–/–)

   1. Eukaryota
   2. Djur
   3. Blötdjur
   4. Snäckor
   5. Alla alternativen ovan.
   6. Inget av alternativen ovan.
5. Vilka organismer är närmast släkt med varandra? Ringa in de två organismer som är närmare släkt med varandra än den tredje i varje grupp nedan. Ringa in dem som i exemplet nedan.
   

   Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/–)

   Exempel: människa – schimpans – bakterie
   1. vinbergssnäcka – daggmask – tioarmad bläckfisk
   2. korsspindel – japansk spindelkrabba – vinbergssnäcka
   3. talgoxe – Tyrannosaurus rex – skogsödla
   4. känguru – näbbdjur – häst
6. Vilka av nedanstående påståenden om livets uppkomst och historia är korrekta? Ringa in tre alternativ.
   

   Analysera och besvara frågor (1/1/–)

   1. De första landväxterna var troligen en slags lummer- eller ormbunksliknande växter.
   2. Däggdjuren uppstod ungefär samtidigt som dinosaurierna.
   3. Groddjuren har funnits längre på jorden än kräldjuren.
   4. De första ”organismernas” arvsmassa bestod troligen av RNA.
   5. Ett gemensamt drag för alla däggdjur är att de föder levande ungar.
   6. De första landdjuren var troligen en slags fiskar, s.k. kvastfeningar.
7. Vilka av nedanstående påståenden om genernas koppling till beteende och evolution är korrekta? Ringa in tre alternativ.

   Analysera och besvara frågor (1/1/–)

   1. Evolutionen av kannibalism gynnas, om beteendet gör att chansen för att de egna generna förs vidare ökar.
   2. En lejonhanne som tar över en flock dödar befintliga ungar för att gynna sin egen avkomma, och på detta vis öka sin egen fitness.
   3. Individer hos en del arter (till exempel vargar) avstår från att para sig, till förmån för andra, starkare individer, om de inser att födan inte kommer att räcka till alla.
   4. En lejonhanne som tar över en flock dödar befintliga ungar för att undvika att ungarna, när de växer upp, ska jaga bort honom och på så sätt ta över flocken.
   5. Evolutionen av altruistiska beteenden gynnas, om beteendet gör att chansen för att de egna generna förs vidare ökar.
   6. Komplexa beteenden, som till exempel när ett jordkommafly fäller ihop vingarna för att undkomma en jagande fladdermus, är alltid resultatet av inlärning.
8. Betrakta bildserien till höger. Den visar hur fördelningen av en viss egenskap hos en ursprunglig population förändras över tiden. Vilka av följande påståenden om processen som visas i bildserien är sanna? Ringa in tre alternativ.

   Analysera och besvara frågor (1/1/–)

   1. Denna typ av evolution sker vanligen när ett fåtal individer överlever efter en katastrof eller blir ”utplacerade” på en öde ö.
   2. En del avvikare i figur (a) får högre fitness än ”medelmåttor”.
   3. För att denna typ av evolution ska kunna ske, måste det finnas med en korsningsbarriär i form av ett fysiskt hinder, till exempel ett hav eller ett berg.
   4. I den här typen av evolution gäller att populationsmängden (antalet individer) alltid är konstant.
   5. Det är möjligt att egenskapen som avses på x-axeln genomgår divergent evolution.
   6. Det är möjligt att egenskapen som avses på x-axeln genomgår konvergent evolution.

9. Varför är det viktigt att inte slänga aluminiumburkar i naturen, utan istället återvinna dem? Ringa in ett alternativ. 
   

   Analysera och besvara frågor (–/1/–)

   1. För att det är så mycket mer energikrävande att utvinna aluminium ur aluminiummalm, än att återvinna det ur burkarna.
   2. För att aluminiumjoner i naturen kommer att ackumuleras hos toppkonsumenterna, till exempel människan.
   3. För att aluminiumjoner i naturen kan göra att fåglars äggskal blir så tunt att det går sönder när föräldrarna försöker ruva äggen.
   4. För att aluminiumet är hormonstörande och kan störa till exempel fåglars könsutveckling.
   5. Alla ovanstående alternativ.
   6. Inget av ovanstående alternativ.
10. En humla pollinerar en rapsblomma. Vilken huvudsaklig typ av ekosystemtjänst är detta? Ringa in ett alternativ. 
    

    Analysera och besvara frågor (–/1/–)

    1. En kulturtjänst, eftersom människan kan dra nytta av pollineringen i forsknings- eller utbildningssyfte.
    2. En kulturtjänst, eftersom pollineringen är nödvändig för kultivering (odling) av raps.
    3. En reglerande ekosystemtjänst, eftersom pollineringen gör att hela ekosystem regleras (styrs).
    4. En reglerande ekosystemtjänst, eftersom pollineringen är nödvändig för att många andra ekosystemtjänster ska kunna utföras.
    5. En försörjande ekosystemtjänst, eftersom pollineringen är en källa till mänsklig rekreation.
    6. En försörjande ekosystemtjänst, eftersom humlan försörjer sig själv och sina ungar med pollen från rapsblommorna.

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Svaren på de här frågorna ska skrivas på Inspera.

Om du behöver rita en bild, så rita den på ett lösblad. Numrera alla bilder och hänvisa till dem i din svarstext. Glöm inte att skriva ditt namn på alla papper som du lämnar in.

12. Beskriv på vilket sätt kommunikation mellan två individer kan utgöra en nyckelretning. Ge ett exempel, och ange också vilken typ av kommunikation det rör sig om. 
    

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)
    Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/–)

13. Blomflugan är en liten fluga med gul/svart färgteckning, som liknar en geting (se bilden nedan).
    Blomfluga.
    1. Blomflugan är själv alldeles ofarlig. Vad kallas den typ av färgteckning som blomflugan visar prov på? (Endast ett kort svar behövs.) 
       

       Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

    2. Förklara ur ett etologiskt och evolutionärt perspektiv hur blomflugans färgteckning kan ha uppstått. Använd biologiska begrepp (evolutionära, etologiska och beteendeekologiska begrepp) i din förklaring. 
       

       Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/1) 
       Språk och kommunikation (1/1/1)

14. Att våra förfäder/anmödrar gick upprätt fick långtgående konsekvenser för människans fortsatta evolution. Utred vilka! 
    

    Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/1) 
    Teoriers och modellers giltighet och begränsningar (–/–/1)

Facit

Betygsgränser

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1–2 meningar)

1. ex. koldioxid, metan, freoner
2. Homo

Del II. Ringa in de rätta svaren

3. c
4. Svar:
   1. vinbergssnäcka – daggmask – tioarmad bläckfisk
   2. korsspindel – japansk spindelkrabba – vinbergssnäcka
   3. talgoxe – Tyrannosaurus rex – skogsödla
   4. känguru – näbbdjur – häst
      
      Bedömning
      E – Eleven besvarar 2–3 av frågorna korrekt.
      C – Eleven besvarar alla fyra frågorna korrekt.
5. b, c, d
6. a, b, e
7. b, e, f
8. a
9. c

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

10. Bedömning, Begrepp
    E – Eleven beskriver godtagbart vad en nyckelretning är.
    
    Bedömning, Biologiska samband
    E – Eleven beskriver godtagbart någon typ av kommunikation.
    C – Eleven förklarar utförligt hur den beskrivna kommunikationen utgör en nyckelretning.
    
    Exempel på ett svar med bedömningen 0, 1/0:
    ”Det finns en massa sätt för ett djur att kommunicera med varandra. Om man någon gång är ute och raster med sin hund märker man ibland att hunden börjar sniffa och kissa på olika ställen. Hunden gör så eftersom att samla information om en annan hund som just befunnit sig på denna plats. Ifall det var en hona hade hunden kanske fått informationen om honan var redo för parning. Djurs förmågor att kommunicera är väldigt unikt. Hunden markerar sitt revir och låter andra veta att han har varit där. På så sätt kan två hundar kommunicera med varandra även om de inte befinner sig på samma plats. Det kallas för kemiska signaler.”
    
    Kommentar: Eleven konstaterar att det finns kommunikation med kemiska signaler, men nämner inte nyckelretning, eller hur kommunikationen kan vara en nyckelretning.
    
    Exempel på ett svar med bedömningen 1, 1/1:
    ”Gråtruten har en röd fläck på sin näbb. Denna är till för att ungen ska genom taktila signaler åstadkomma en nyckelretning hos föräldern så att föräldrarna börjar att göra en instinktshandling d.v.s. spyr upp mat till ungen.
    
    I detta fall är det taktila signaler (beröring) som sätter igång instinktshandlingen men gråtruten har även andra nyckelretningar t.ex. ljud. Den röda fläcken är en nyckelretning för ungen genom visuella signaler.”
11. 1. Batesisk mimikry.
       Endast svarat ”mimikry”: 0,5/–/–
    2. Getingens gul/svarta färgteckning varnar andra djur (t.ex. fåglar) för att äta den (om man gör det, så blir man stungen!). Detta kallas för aposematisk (varnande) färgteckning. En ”urblomfluga” kan av en ren slump ha fått lite gul färg i sin färgteckning. Eftersom fåglar lärt sig att inte äta getingar, skulle urblomflugan fått lite högre fitness om den också liknade getingen lite, och därmed löpte mindre risk att bli uppäten. Allteftersom evolutionen gick, skulle vi få ett riktat urval, som gynnade dem som såg ut mer och mer som getingar.
       
       Bedömning, Biologiska samband
       E – Eleven ger en godtagbar förklaring som utgår från att blomflugor och getingar liknar varandra.
       C – Eleven ger ett utförligt svar utifrån en av punkterna nedan.
       * Färgteckningens funktion hos getingen.
       * Slumpmässig variation i populationen av blomflugor och sannolikheten att en individ med gult i färgteckningen överlever och får reproduktiv avkomma.
       A – Eleven ger ett utförligt och nyanserat svar utifrån båda punkterna ovan.
       
       Bedömning, Språk och kommunikation
       E – Eleven kommunicerar korrekt ett av nedanstående begrepp i sin förklaring:
       Aposematisk (varnande) färgteckning
       Fitness
       Selektionstryck/riktat urval
       C – Eleven använder korrekt två av ovanstående begrepp i sin förklaring.
       A - Eleven använder korrekt alla tre av ovanstående begrepp i sin förklaring.
12. Den upprätta gången krävde mindre energi ①, vilket gav människan högre fitness, då mer tid (och energi) kunde läggas på sex, och att få reproduktiv avkomma. Den upprätta gången gjorde det också möjligt för hjärnan att bli större ②, då det är lättare att bära ett tungt huvud upprätt än om man går på alla fyra. Slutligen gjorde även den upprätta gången att händerna frigjordes ③, vilket kunde utnyttjas för att i första hand bära saker, men sedan också tillverka och använda verktyg.
    
    Den upprätta gången gjorde det också möjligt att få en bättre överblick över långt gräs, men å andra sidan gör detta också att man lättare upptäcks av rovdjur. Därför är det osäkert om detta faktiskt ökade människans fitness.
    
    Bedömning, Biologiska samband
    E – Eleven nämner och beskriver översiktligt en av de nämnda konsekvenserna.
    C – Eleven nämner och beskriver utförligt 1–2 av de nämnda konsekvenserna.
    A – Eleven nämner och beskriver utförligt och nyanserat 2–3 av de nämnda konsekvenserna.
    
    Bedömning, Teorier och modeller
    A – Eleven förklarar utförligt och nyanserat varför det är osäkert att en bättre överblick över långt gräs medför högre fitness.