Symbios = att leva tillsammans
Sym = samman, bios = liv. Symbios = leva tillsammans
Egentligen lever allt levande i symbios med varandra
Symbios - ingen tar skada, åtminstone en drar nytta av samlevandet
Organismer utnyttjar varandra
Antingen drar de nytta av varandra (+), det spelar ingen roll (0) eller de förlorar på det (–)
Kommensalism (+, 0)
Ensidigt nyttoförhållande
Den ena parten drar nytta - den andra "bryr" sig inte
Ex. asätare - rovdjur
- Asätaren drar nytta av att rovdjuret redan dödat ett byte
- Rovdjuret lämnar för den oätbara delar, som asätaren tar hand om.
Efter att lejonen har ätit sig mätta på zebran, tar gamarna vid och sätter i sig det lejonen inte kan äta.
Mutualism (+, +)
Båda drar nytta av utbytet
Ibland så hårt, att den ena organismen inte klarar sig utan den andra
Exempel
- kvävefixerande bakterier - ärtväxter
- mykorrhiza - träd
- mitokondrie - eukaryot cell
Rhizobium är en slags bakterier som lever i ärtväxters rötter, och fixerar kväve åt dem (och sig själva).
Predation (+, –)
Predatorer äter andra djur
Predationspopulationen är direkt beroende av bytespopulationen
- Lite byte - predatorerna minskar i antal
- Mycket byte - predatorerna ökar i antal
En predatorpopulation (i det här fallet nyckelpiga) följer bytesdjurspopulatrion (i det här fallet bladlöss).
Predation leder till större artrikedom
- Predationen hindrar en art från att bli för dominerande
- Bytet hålls på en nivå under bärnivån
- ⇒ Överskott på resurser ⇒ fler arter kan "tillåtas"
Predation leder till större artrikedom.
Predation gör, märkligt nog, att bytespopulationen hålls på en hög nivå
Hur kan det vara?
- Rovdjuren tar de "gamla och sjuka"
- Områdets tolerans överskrids inte
- Ta bort rovdjuren - bytespopulationen stiger vida över toleransnivån
- Toleransnivån sjunker
- Bytespopulationen minskar
Predation leder till större bytesdjurspopulation.
Efter att vargar hade återinförts i Blacktail Creek i Yellowstone National Park, USA, återhämtade sig den strandnära sälgen efterom vargen som toppkonsument är en nyckelart i ekosystemet.
Slåtter = "predation"
- Artrikedom av örter garanteras ⇒ artrikedom av insekter.
Slåtter med lie. Genom att hålla på med slåtter av ängarna hjälper man till att bevara mångfalden.
Parasitism (+, –)
Predator, som är mycket mindre än sitt bytesdjur
Värden dör som regel inte
- Ju bättre värden mår, desto bättre för parasiten, som regel
Sjukdomar kan ses som en form av parasitism
- "Målet" för bakterien/viruset är inte att döda sin värd!
Fästingar är vanliga parasiter.
Växtätare-växt (+, –)
Växten har inte så stor lust att bli uppäten, den heller!
Saguarokaktus.
Många växter har utvecklat försvar mot växtätare
- Kaktusens taggar
- Mer eller mindre giftighet
Exempel fjällbjörkar - björkmätarlaver.
Hur organismer utnyttjar varandra
Artkonkurrens (–, –)
Arters liknande krav ⇒ konkurrens!
- interspecifik = mellan arter
- intraspecifik = inom en art
Vad kan man konkurrera om?
- föda
- boplatser
- partners
- ljus (växter)
Hur konkurrerar man?
Med näbbar och klor
- Exemplet svartmes - tofsmes - talltita på skandinaviska halvön samt på Gotland (se bilden nedan).
Med gifter
- Allelopati
- Växters utsöndrade gifter hindrar andra växter att gro
- Ex. Örnbräken, kvickrot
- Mögelsvampar - Penicillium chrysogenum producerar penicillin
Potentiell och realiserad ekologisk nisch hos talltita, tofsmes och svartmes på fastlandet och på Gotland.
Ekologisk nisch
Nisch = litet (smalt) utrymme
Interspecifik konkurrens ⇒ två arter kan inte leva inom exakt samma nisch (Gauses princip).
När en art "nischar in sig", betyder det att den upptar en specifik plats.
- Plats = tid, rum, födosök etc.
- Jämför födosök hos talltita – tofsmes – svartmes på fastlandet och på Gotland.
Konkurrens mellan arter kan leda till:
- Ena arten flyttar ut/dör ut.
- Specialisering.
- Evolution!
