Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Tid: 90+30 minuter

Tillåtna hjälpmedel: Dator med Inspera/SEB

Betygsmatris

 

E

C

A

Begrepp, mo­del­ler, teo­ri­er och ar­bets­me­to­der

Eleven re­do­gör över­sikt­ligt för in­ne­bör­den av dem.

… ut­för­ligt 

ut­för­ligt och ny­an­se­rat …

Svara på frå­gor om och be­skri­va bio­lo­gis­ka sam­band

Med viss sä­ker­het, exem­pli­fie­rar.

Med viss sä­ker­het, exem­pli­fie­rar.

Med sä­ker­het, be­skri­ver och ge­ne­ra­li­se­rar kring bio­lo­gis­ka sam­band.

Ana­ly­se­ra och be­sva­ra frå­gor

Eleven kan ana­ly­se­ra enk­la frå­gor i be­kan­ta si­tua­tion­er med till­freds­stäl­lan­de re­sul­tat.

… kom­plexabe­kanta till­freds­stäl­lan­de …

… kom­plexabe­kan­ta och nya gott 

Språk och kom­mu­ni­kat­ion

Eleven an­vän­der med viss sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pas­sar till viss del sin kom­mu­ni­ka­tion till syf­te och sam­man­hang.

… med viss sä­ker­het till stor del 

… med sä­ker­het till stor del 

Hoppa direkt till …

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1–2 meningar)

Längre svar ger risk för avdrag.

  1. Vad är en gamet? 

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

  2. Titta på bilden nedan. Den visar en lökcell som håller på att dela sig.
    Allium Mitose03 DM100x BL28 Detalj
    1. Vad kallas den fas i mitosen som cellen befinner sig i? 

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

    2. Förklara med 1–3 meningar vad som kännetecknar denna fas. 

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/–)

  3. Vad är ett ledfossil? 

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

Del II. Ringa in de rätta svaren

  1. Vad för typ av cell är en cell från människa med 22 autosomala kromosomer och en Y-kromosom? Ringa in ett alternativ. 

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

    1. En äggcell.
    2. En manlig kroppscell.
    3. En zygot.
    4. En kvinnlig kroppscell.
    5. En spermie.
    6. En röd blodkropp.
  2. Vad är sant om meiosens profas I? Ringa in ett alternativ. 

    Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/–/–)

    1. I den börjar delningskromosomer bli synliga.
    2. I den börjar proteintrådar växa ut från centrosomerna.
    3. I den kan överkorsningar ske.
    4. I den börjar kärnmembranet lösas upp.
    5. Alla ovanstående alternativ.
    6. Inget av ovanstående alternativ.
  3. En kvinna med blodgrupp A får barn med en man med blodgrupp B. Barnet får i det här fallet blodgruppen AB. Vad är detta ett exempel på? Ringa in ett alternativ. 

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

    1. Könsbunden nedärvning.
    2. Kodominant nedärvning.
    3. Monohybrid klyvning.
    4. Könsbunden nedärvning.
    5. Det går inte att veta, eftersom man även måste veta om föräldrarna och barnet är Rh-negativa eller Rh-positiva.
    6. Inget av ovanstående alternativ.
  4. Mitt inne i en gen som kodar för ett protein hittar man följande DNA-sekvens:

    …ACGGTCGGAAT…

    På grund av ett fel i replikationen muteras genen och får istället den här DNA-sekvensen:

    …ACGGCGGAAT…
    1. Vad kallas den typ av mutation som uppstått? Ringa in ett alternativ. 

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/–/–)

      1. Konversion
      2. Duplikation
      3. Substitution
      4. Insertion
      5. Inversion
      6. Inget av ovanstående alternativ.
    2. Hur pass allvarlig är denna typ av mutation? Ringa in ett alternativ. 

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/–/–)

      1. Mycket allvarlig, eftersom alla aminosyrorna efter mutationen kommer att förändras.
      2. Inte särskilt allvarlig, eftersom mutationen kan leda till förbättrad funktion hos proteinet.
      3. Inte särskilt allvarlig, eftersom endast en enda kvävebas har förändrats.
      4. Mycket allvarlig, eftersom alla mutationer är allvarliga.
      5. Inte särskilt allvarlig, eftersom det kan handla om en så kallad tyst mutation.
      6. Inget av ovanstående alternativ.
  5. Titta på nedanstående släktträd. Det visar en arvsgång för rödgrön färgblindhet.
    Exempel på arvsgång för röd-grön färgblindhet.
    1. Hur stor är sannolikheten att mannen vid siffran 3 är färgblind? Ringa in ett alternativ. 

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (–/1/–)

      1. 0%
      2. 25%
      3. 50%
      4. 75%
      5. 100%
      6. Det går inte att säga, eftersom man även måste veta vilken genotyp kvinnan vid siffran 1 har.
    2. Mannen vid siffran 4 är inte färgblind. Hur stor är sannolikheten att mannen vid siffran 5 är färgblind? Ringa in ett alternativ. 

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (–/–/1)

      1. 0%
      2. 25%
      3. 50%
      4. 75%
      5. 100%
      6. Det går inte att säga eftersom man måste veta vilken genotyp mannen vid siffran 4 har.

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Svaren på de här frågorna ska skrivas på Inspera.

  • Provkod: LUN-NNNNNNNNN
  • SEB-lösenord: xxxxxx

Om du behöver rita en bild, så rita den på ett lösblad. Numrera alla bilder och hänvisa till dem i din svarstext. Glöm inte att skriva ditt namn på alla papper som du lämnar in.

  1. Vad är skillnaden på den ledande och den släpande strängen när DNA-molekylen replikeras? Svara genom att
    • rita en detaljerad replikationsgaffel;
    • ange vad de olika delarna i replikationsgaffeln har för uppgift/funktion; och
    • utgå ifrån bilden för att förklara vad skillnaden på den ledande och den släpande strängen är.

      Språk och kommunikation (1/1/1)

  1. En del människor har smilgropar i kinderna. Anlaget för smilgropar är dominant. En viss person med smilgropar har ett syskon utan smilgropar. Vad kan man då dra för slutsatser om arvsgången? Utred:
    • Föräldrarnas och barnens (syskonens) genotyper.
    • Sannolikheten att föräldrarna får ytterligare ett barn med smilgropar.

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/1)

  1. Titta på de olika typerna av galapagossköldpaddor nedan. Man kan fråga sig varför den ena typen (till vänster) har välvd sköld medan den andra typen (till höger) har uppvikt sköld.

Alvaro Sevilla Design foto de la Tortuga Galapagos Isla Santa Cruz.

Pinta Island Tortoise Lonesome George 2008.

En som inte läst någon evolutionsteori skulle kunna säga att sköldpaddan som har uppvikt sköld fick det därför att den behövde det. Detta är dock i grunden ett felaktigt påstående. Förklara:

    • Varför påståendet ”de fick uppvikt sköld för att de behövde det” är felaktigt.
    • Vad det i själva verket var som ledde till att sköldpaddorna fick uppvikt sköld.

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/1)

Facit

Betygsgränser

Max:        21 (12/5/4)

Medel:     15,4 (10,1/3,9/2,2) – C

Betyg

Poäng

E

9,0

     

D

11,5

varav

2,5

A- eller C-poäng

C

14,5

varav

4,0

A- eller C-poäng

B

16,5

varav

2,0

A-poäng

A

18,5

varav

3,0

A-poäng

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1–2 meningar)

  1. En könscell
    1. Metafas
    2. Delningskromosomerna har samlats i cellens ekvatorialplan. Kärnmembranet är upplöst och en fullständig kärnspole har bildats.
  2. Ett fossil som man kan använda för att åldersbestämma andra fossil.

Del II. Ringa in de rätta svaren

  1. e
  2. e
  3. b
    1. vi
    2. i
    1. iii
      Lösning: Eftersom mannen vid siffran 2 är färgblind, måste han ha fått en defekt X-kromosom från mamman. Hon måste i sin tur ha fått sin defekta X-kromosom från sin pappa, som var färgblind. Eftersom pojkar ärver den ena eller den andra av sin mammas X-kromosomer är sannolikheten 50% att pojken vid siffran 3 fått den defekta X-kromosomen i arv, och är färgblind.
    2. ii
      Lösning: Eftersom mamman vid siffran 1 är anlagsbärare är sannolikheten 50% att hennes dotter får den defekta X-kromosomen. Eftersom pojken får en defekt eller en icke-defekt X-kromosom av sin mamma (och ingen av sin pappa) är sannolikheten 25% att han blir färgblind.

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

  1. På den ledande strängen byggs DNA-molekylen i ett enda långt svep. På den släpande strängen måste det nya DNA:t byggas på ”baklänges” på grund av DNA-molekylens strukturella kemi. Därför bildas korta fragment av DNA, s.k. Okazaki-fragment.
    Replikationsgaffel.
    Bedömning
    E – Eleven ritar en godtagbar replikationsgaffel eller konstaterar att DNA-syntesen är fragmenterad på den släpande strängen men inte på den ledande strängen.
    C – Eleven konstaterar att DNA-syntesen är fragmenterad på den släpande strängen med utgångspunkt i en detaljerad replikationsgaffel där 3–5 delar namnges och förklaras.
    A – Eleven förklarar varför det uppstår Okazaki-fragment på den släpande strängen (att replikationen är delvis avbruten) men inte den ledande, med utgångspunkt i en detaljerad replikationsgaffel där
    • 6–7 delar namnges och förklaras;
    • den släpande strängen visar minst två primerar och ett tydligt gap mellan fragmenten.
  1. Antingen är föräldrarna Aa x aa eller Aa x Aa. Endast i dessa två fall kan de få ett barn med genotypen Aa och ett med fenotypen aa. I det första fallet kommer 50% av barnen att få genotypen Aa och ha smilgropar, och i det andra fallet kommer 75% av barnen att få smilgropar (vilket i förlängningen till att det 0,5 · 0,75 + 0,5 · 0,50 = 0,625 = 62,5% sannolikhet att nästa barn också får smilgropar).

    Bedömning
    E – Eleven identifierar att åtminstone en av föräldrarna är heterozygot (och ingen är homozygot dominant).
    C – Eleven når målen för E och identifierar att den andra föräldern både kan vara heterozygot och homozygot recessiv.
    A – Eleven når kraven för C och utreder utförligt vilka sannolikheter som gäller för att barnen ska få smilgropar.
  2. Påståendet är felaktigt därför att organismer inte själva kan bestämma sig för att utveckla ett visst särdrag för att de behöver det, eller kommer att behöva det. Det var inte heller någon som ”gav” den uppvikta skölden till sköldpaddorna.

    Istället var det så att några individer i en population av en slump hade lite mer uppvikt sköld än andra. Då fick de lite lättare att söka föda (eftersom det inte fanns mycket grönt på marken, och mera högre upp i buskar och träd), och lite större sannolikhet att para sig och föra sina gener vidare. De som fortsatt av en slump hade lite mer uppvikt sköld än andra fick återigen lite högre sannolikhet att para sig och föra sina gener vidare, och på så vis utvecklades populationen mer och mer till att få en uppvikt sköld.

    Bedömning
    E – Eleven ger ett svar som utgår från att det inte finns någon aktiv agent som utför något för att organismen ska utvecklas åt ett visst håll.
    eller
    Eleven ger ett godtagbart svar som utgår från begreppet fitness för att förklara.
    C – Eleven ger ett svar som utgår från att det inte finns någon aktiv agent som utför något för att organismen ska utvecklas åt ett visst håll.
    och
    Eleven ger ett godtagbart svar som utgår från begreppet fitness för att förklara.
    A – Eleven ger ett svar som utgår från att det inte finns någon aktiv agent som utför något för att organismen ska utvecklas åt ett visst håll. Eleven förklarar också begreppet fitness (utifrån alla punkterna nedan)
    • variation i populationen,
    • miljöns betydelse och
    • individens sannolikhet att föra sina gener vidare,
  3. och använder detta för att förklara varför vissa sköldpaddor utvecklade uppvikt sköld.