Genetikens möjligheter: Avel och växtförädling

Videogenomgång (flippat klassrum)

Förädla genom att välja ut och odla/avla på individer med särskilt goda egenskaper

Avel

Hunden är troligen det djur som tämjdes först, långt innan människan blev bofast och började odla marken.

Till en början: Bara människans följeslagare
Så småningom: Kom närmare, blev husdjur
Kunde till exempel hålla vakt

Hunden tillräckligt nära ⇒ människan kunde bestämma vilka individer skulle få para sig

Individer med särskilt goda egenskaper valdes ut
Dessa egenskaper levde vidare
Kallas konstlat urval

Vad är en "god" egenskap?

Det bestämmer människan själv!
Goda vaktegenskaper, bra sällskap, god simmare, bra på att valla får, vackert utseende o.s.v.

Hunden och fåret var bland de första djuren som tämjdes.

Idag: Alla möjliga husdjur avlas på.

Hund
Katt
Får
Getter
Grisar
Kor

Kor av typen Belgisk blå har en mutation i genen för myostatin, som inte längre kan reglera muskeltillväxten. Därmed växer kossans muskler till att bli onormalt stora. Genom noggrann avel har rasen blivit homozygot för mutationen.

Genom konstlat urval har människan lyckats omvandla det ursprungliga majsgräset (längst till vänster) till modern majs (längst till höger) med stora, lätt åtkomliga korn.

Växtförädling

Människan bofast, som bonde.

Börjar odla oliga grässorter för frönas skull
De största och finaste axen valdes ut till att sås nästa säsong
Så utvecklades till exempel majs ur teosint (se bilden ovan till höger).

Korsa växter för att få fram nya egenskaper

Ett påhittat exempel: Godabär × beskebär

Godabär växer i svenska skogar

Frukter:

Små
Söta

En avlägsen släkting påträffas i Anderna i Sydamerika: Beskebär. Dess frukter är:

Stora
Beska

En driftig trädgårdsodlare tänker: "Om jag korsar godabär med beskebär får jag säkert frukter som är stora och söta!" Men nej, alla bären blir små och beska…

Trädgårdsodlaren får tipset att återkorsa blommorna från de små och beska bären med varandra. Ett fåtal (1/16) av plantorna ger bär som är stora och söta. Hur går det till?

Uppenbarligen dominerar den lilla storleken över den stora. Vi kallar de allelerna L och l. Den beska smaken dominerar över den söta. Vi kallar de allelerna B och b. I första korsningen bildas bara små och beska frukter. Vi kan tänka oss att både det svenska och det sydamerikanska bäret är homozygoter, och följande korsning gjorts: LLbb × llBB. Vi får då följande korsningsschema:

	Lb	Lb
lB	LlBb Liten, besk	LlBb Liten, besk
lB	LlBb Liten, besk	LlBb Liten, besk

I nästa steg återkorsas de bildade heterozygoterna, LlBb × LlBb.

Varje individ ger följande gameter: LB, Lb, lB, lb

Vi får följande korsningsschema (dihybrid klyvning):

	LB	Lb	lB	lb
LB	LLBB Liten, besk	LLBb Liten, besk	LlBB Liten, besk	LlBb Liten, besk
Lb	LLBb Liten, besk	LLbb Liten, söt	LlBb Liten, besk	Llbb Liten, söt
lB	LlBB Liten, besk	LlBb Liten, besk	llBB Stor, besk	llBb Stor, besk
lb	LlBb Liten, besk	Llbb Liten, söt	llBb Stor, besk	llbb Stor, söt