Prov 2017-04-27 i Ekologi och miljökunskap

Tid: 90 minuter

Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi, linjal.

Språklig bedömning

Vid de mer utförliga frågorna har jag bedömt det vetenskapliga språket i svaret. Dessa bedömningar (gjorda med blå penna) har jag sedan vägt samman till en enda bedömning av språket. Det är denna språkliga sammanvägning (inte de enskilda vid varje fråga) som räknas som A-, C- eller E-poäng.

Språk och kommunikation (1E/1C/1A)

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1–2 meningar)

Längre svar ger risk för avdrag.

Del I. Fyll i luckorna!

Besvara de här frågorna direkt i det här provhäftet.

1. Det översta markskiktet i en skog består av döda, ännu ej nedbrutna växt- och djurdelar. Vad kallas det skiktet?
   
   

   Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/–/–)

2. Vad kallas den typ av jord som visas i bilden nedan?
   
   
   

   Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/–/–)

Del II. Ringa in de rätta alternativen!

3. Vilka tre av följande påståenden om populationers storlek och tillväxt är korrekta?
   1. Alla nyckelpigor i Lunds stadspark kan tillsammans betraktas som en population.
   2. En populations nativitet och mortalitet beror framför allt på tillgången på föda.
   3. Ett områdes bärkraft bestäms endast av abiotiska faktorer.
   4. När en population tillväxer enligt en S-kurva följer kurvan hela tiden organismens potentiella tillväxtkurva.
   5. När en population tillväxer enligt en J-kurva betyder det att den efter ett tag minskar mycket kraftigt.
   6. Den mänskliga populationen tillväxer just nu enligt en tydlig J-kurva.
      

      Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)

4. Vilka tre av följande påståenden om hur populationer lever tillsammans i samhällen är korrekta?
   
   1. Man kan säga att hyenor och lejon lever i ett mutualistiskt förhållande, eftersom hyenorna äter de rester av byten som lejonen inte klarar av att äta upp.
   2. Vid slåtter av en äng underlättar man för mer sällsynta arter av blommor att etablera sig.
   3. Populationen ugglor är vanligen större än populationen möss (som ugglorna äter).
   4. Dyngbaggar (bl.a. tordyvlar) lägger sina ägg i spillning (dynga) från olika djur. Detta kan betraktas som en form av kommensalism.
   5. Parasiter är i regel mycket mindre än sina värddjur.
   6. Predation är ofta anledningen till att en population går in en J-kurva. 
      

      Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)

5. Vilka tre av följande påståenden om ekologisk succession är korrekta?
   1. Ekologisk succession kan betraktas som ett slags stafett, där tidigt kommande arter ”bereder väg” för de som kommer senare.
   2. Pepparholmen är den ö i Öresund som anlades som stöd till Øresundsbron. De arter som nu etablerar sig där är ett exempel på sekundär succession.
   3. De växtarter som är först på plats på ett kalhygge är ofta långsamväxande arter som inte är så ljuskrävande.
   4. Hallon är ett exempel på en växtart som ofta är snabbt på plats vid ett kalhygge.
   5. Ett klimaxstadium behöver inte nödvändigtvis betyda att det är ett slutstadium.
   6. Ett klimaxstadium kännetecknas av att alla arter som funnits med under den ekologiska successionen lever där samtidigt. 
      

      Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)

6. Vilka tre av följande påståenden om svenska ekosystem är korrekta?
   1. Morän är ett exempel på en organogen jordart.
   2. Brunjord är vanligt förekommande på kalkfattiga bergarter.
   3. I djupbottenzonen i en sjö kan inte fotosyntetiserande organismer leva.
   4. Oligotrofa sjöar är oftast mer artrika än eutrofa sjöar.
   5. Haloklinen i Östersjön gör att syrerikt ytvatten har svårt att blandas med bottenvattnet.
   6. Den lägre salthalten i Östersjön gör att organismer som ursprungligen kommer från Atlanten inte kan växa sig lika stora. 
      

      Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)

7. Vilka tre av följande påståenden om hoten mot vår miljö är korrekta?
   1. Ozon som bildats i högt uppe i atmosfären skyddar växt- och djurlivet på marken från skadlig UV-strålning.
   2. Den metangas som produceras av kor påverkar inte ekosystemen, eftersom metangas ingår i det naturliga kretsloppet med växternas fotosyntes.
   3. Mänsklig aktivitet har med största sannolikhet ingen inverkan alls på den globala temperaturen.
   4. DDT gör att äggskalen hos en del fåglar blir så tunt, att det går sönder så snart föräldrarna försöker ruva äggen.
   5. Bioackumulering (anrikning) av DDT är ingenting som påverkar några toppredatorer, eftersom DDT endast är giftigt för insekter.
   6. Den huvudsakliga anledningen till att vi bör återvinna aluminiumburkar är att det är mindre energikrävande än att tillverkning nytt aluminium ur aluminiummineral. 
      

      Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)

8. Vilka tre av följande påståenden om biologisk mångfald och ekosystemtjänster är korrekta?
   1. Det räcker att ett fåtal ekosystem bevaras för att den biologiska mångfalden ändå ska vara stor.
   2. Det finns inga skäl att bevara skadeinsekter eller parasiter.
   3. Människans utbredning kan leda till att den genetiska mångfalden i olika populationer riskerar att minska.
   4. Fotosyntes är ett exempel på en reglerande ekosystemtjänst.
   5. När man åker till Bolmen på exkursion utnyttjar man en typ av ekosystemtjänst.
   6. Att vi får mat och vatten från naturen räknas som en typ av ekosystemtjänst
      

      Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Besvara de här frågorna på ett annat papper.

9. På en stor ö utanför Kanadas östkust levde under en period både älgar och vargar, som jagade älgen. När europeiska nybyggare kom dit utrotades vargen helt från ön. Jakten på vargar ledde i slutändan till att populationen älgar blev mycket mindre än den varit innan människan kom dit. Rita och förklara så utförligt och nyanserat som möjligt varför det blev på det sättet.
   

   
   Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1E/1C/1A)

10. Titta på nedanstående bild. Den visar hur två populationer av växt A och växt B (PlantA & PlantB) utvecklas under 100 dagar när de koloniserar ett nytt område.
    
    
    1. Berätta på enklaste sätt med 1–2 meningar vad som händer med de bägge populationerna under de 100 dagarna.
       

       
       Tolka resultat, utvärdera metoder och dra slutsatser av experiment (1E/–/–)

    2. Det som händer beror på att ekosystemet ser exakt likadant ut på vartenda ställe i hela systemet, och kan förklaras med hjälp av Gauses princip. Hurdå? Förklara så utförligt och nyanserat som möjligt. 
       

       
       Formulera relevanta hypoteser och egna frågor (1E/1C/1A)