Till vad behöver växter och djur kväve?
- Till proteiner och DNA!
Kvävgas, N2
Kvävgas är en inert gas
- "Inert" = reaktionströgt; reagerar helst inte med något alls.
Kvävgas i atmosfären (N2) kan dock ändå omvandlas till nitrater (”användbart” kväve) genom
- bakterier som omvandlar luftens kväve till ammoniak (kvävefixering)
- Finns framför allt i rötterna hos ärtväxter
- blixtnedslag → NO2 → NO\({\sf _3^-}\).
Rhizobium är en slags bakterier som lever i ärtväxters rötter, och fixerar kväve åt dem (och sig själva).
Nitrater (NO\({\sf _3^-}\)) och ammoniumjoner (NH\({\sf _4^+}\))
Nitrater är viktiga närsalter.
- De tas upp av framför allt växter → protein & DNA
Djur äter växter, och får i sig kväve till sina egna proteiner och sitt eget DNA
- Urin (urea) omvandlas till ammoniak till nitrat
- Döda växter och djur omvandlas till ammonium och vidare till nitrat
Förbränning vid höga temperaturer ger reaktion mellan luftens kvävgas och syrgas → NO → NO\({\sf _3^-}\).
Hur bildas ny kvävgas?
Det finns s.k. denitrifikationsbakterier som gör detta: omvandlar nitrater till kvävgas.
Denitrifikationsbakterier finns typiskt i dammar, träsk- och sumpmarker.
Genom att omvandla nitrater till kvävgas, hjälper denitrifikationsbakterierna till att minska övergödningen av vattendrag och sjöar.
Kvävets kretslopp.
Dammarna vid Höje å i Lund har anlagts för att, med hjälp av denitrifikationsbakterier, minska övergödningen.
