Organismvärldens indelning
Bakterier
Uppstod för 3,5–4 miljarder år sedan
Det finns fantastiskt många av dem!
- Det finns fler bakterieceller i dig än människoceller!
Anaeroba och aeroba bakterier
Anaeroba bakterier: Lever i syrefri miljö
Aeroba bakterier: Lever i syresatt miljö
Bakteriernas byggnad
Alla saknar cellkärna
Vissa kan ha cellvägg (ej av cellulosa, utan av peptidoglykan)
Vissa kan ha flagell/-er (gissel; av lat. flagellum, piska)
- Fungerar som propeller
- Driver bakterien framåt
Vissa bakterier kan ha pili
- Pili är som en slags krokar, håller fast i underlaget eller annan bakterie
Vissa kan bilda sporer
- Skyddar bakterierna vid t.ex. uttorkning
Bakteriernas näringsupptag
Bakterier kan vara heterotrofa
- Tar upp organiska föreningar från omgivningen för sitt energibehov
Kan vara autotrofa
- Använder solljus för att assimilera koldioxid
- = fotosyntes!
- Ex. Cyanobakterier
Kan vara kemoautotrofa
- Får energi från oxidation av oorganiska föreningar, t.ex. svavelväte eller ammoniak
Arkéer
Liknar bakterier, då de saknar cellkärna
Biokemiskt liknar de mest eukaryoterna
- Därför tror man att de är närmare släkt med eukaryoter än med bakterier
Arkéer är mycket annorlunda jämfört med både bakterier och eukaryoter
De har:
- annorlunda struktur på cellväggen (de som har cellvägg)
- annorlunda membranlipider
- extrema livsmiljöer (ex. mycket salt, mycket surt, mycket varmt)
Man räknar idag med fem huvudgrupper av arkéer:
- Metanogena arkéer
- Lever t.ex. inuti protozoer (encelliga djur) inne i vommen i idisslare
- Producerar CH4 (metan)
- Sulfatreducerande arkéer
- Extrema halofiler
- "Saltälskare"
- Finns t.ex. i döda havet och Great Salt Lake
- Arkéer utan cellvägg
- Termoacidofila arkéer
- "Värme- och syraälskare"
- Lever och delar sig vid 60°C-80°C
- Föredrar pH 1-2 - ungefär som i magsäcken