Förutom luftens koldioxid och markens vatten behöver växter näring i form av nitrater, fosfater och andra salter. För att åkerns grödor ska växa maximalt tillförs detta i form av gödsel, ofta konstgödsel.
Om växterna inte klarar av att ta upp allt kväve och fosfor, rinner detta med grundvattnet ut i sjöar och åar. Där tilltar växtligheten (primärproduktionen), och när växterna och algerna dör blir det istället syrebrist i vattnet. Detta kallas för övergödning (eutrofiering).
Krankesjön i Lunds kommun är en typiskt eutrof sjö.
Varför övergödning?
Det finns tre huvudsakliga orsaker till övergödningen: Avlopp/reningsverk, jord-/skogsbruk och förbränning av fossila bränslen.
Avlopp & reningsverk
Hög effektivitet hos reningsverken är mycket viktigt!
Dålig effektivitet ⇒ utsläpp av hushållens avfall direkt till vattendragen
- Äckligt!
- Otjänligt som badvatten
- Övergödning (förstås!)
För enskilda avlopp – typ sommarstugor – är infiltrationsanläggningar att föredra. De tvingar vattnet genom marken, som då tar upp mycket av näringsämnena innan det når ett vattendrag.
Övergödning orsakas huvudsakligen av dåligt renade avlopp, förbränning av fossila bränslen och avrinning från jord-/skogsbruk.
I ett modernt reningsverk genomgår avloppsvattnet både en mekanisk, biologisk och kemisk reningsprocess innan det släpps vidare.
Jord- och skogsbruk
Läckage från jordarna leder ut näringsämnen till åar och sjöar.
Jordmånen påverkar!
Styva lerjordar (ex. brunjord):
- Håller vatten bättre.
- Näringsämnena stannar längre, tas om hand av växtligheten.
- Läckaget mindre.
Lättare sandjordar (ex. podsoljord):
- Håller vatten sämre.
- Näringsämnena rinner ut.
- Läckaget större.
Skogsbruket är viktigt att arbeta med för att minska övergödningen. Tack vare målmedvetet miljöarbete är dock dagens utsläpp av närsalter på samma nivå som på 1860-talet (enligt Wikipedia).
Förbränning av fossila bränslen
I förbränningsmotorer reagerar luftens kväve, N2, med syrgas, O2, och bildar en blandning av kvävemonoxid, NO, och kvävedioxid, NO2. Eftersom det bildas en blandning säger man helt enkelt att det bildas kväveoxider, NOx.
Kväveoxiderna reagerar vidare med vattenångan och syret i luften och bildar nitrater, NO\(_3^-\), en form av kväve som växterna gärna tar upp. Nitrater är alltså gödningsmedel.
Vad kan man göra?
Avlopp
- Byta ut gamla trekammarbrunnar mot bättre fungerande infiltrationsanläggningar.
- Inte slösa med vattnet – minska belastningen på reningsverken.
Jord- och skogsbruk
- Odla fånggrödor tillsammans med den säd man odlar. Fånggrödan hjälper till att minska urlakningen till grundvattnet.
- Anlägga denitrifikationsdammar. I dessa finns bakterier som omvandlar nitraterna till kvävgas igen. Dammarna är dessutom viktiga för fågellivet.
Förbränning av fossila bränslen
- Minska biltrafiken.
- Katalytisk avgasrening omvandlar kväveoxiderna till kvävgas, N2.
- Minska vårt beroende av elektricitet från kol- och oljekraftverk.
Engelskt rajgräs kan användas som fånggröda.
Kolkraftverk i tyska Gelsenkirchen.
