Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Beteendeekologi I: Social organisation

Vad är beteendeekologi?

Vad är det för faktorer i en organisms liv, som gör att den lever på ett visst sätt?

Beteendeekologin kopplar samman etologi, ekologi och evolutionslära

Detta står inte i er bok: Håll i följande fråga i åtanke hela tiden när ni läser om beteendeekologi: Vad är det i djurens beteende, som gör att de maximerar sina geners överlevnad (sin fitness)?

Social organisation

Vilka fördelar resp. nackdelar har ett djur av att leva solitärt eller i flock?

Hur lever människan idag (igår, i morgon, vid historiens början...)?

  • Skrattövning

Vilka faktorer tror eleverna påverkar om ett djur lever solitärt eller i flock?

  1. Tillgången på föda
  2. Hotbild från predatorer

 

Solitära djur

Flocklevande djur

Födotillgång

Insektsätare

  1. Födotillgången är ganska begränsad
  2. En individ "vill" inte gärna dela med sig av födan till andra, d.v.s. energiutbytet för en individ är större för en ensam individ än för två eller flera tillsammans.

Växtätare

  1. God födotillgång
  2. Det är OK att dela med sig av födan, bara man kan få andra fördelar av att leva i flock

Hotbild från predatorer

Skogslevande

  1. Förhållandevis lätt att undkomma ett rovdjur genom att klättra/springa iväg eller gömma sig.

Savannlevande

  1. Lättare att upptäcka ett rovdjur om man är flera i grupp
  2. Lättare att försvara sig mot/undkomma rovdjur om man är flera i grupp
  3. Sannolikheten att en predator tar "just mig" är mindre, ju fler man är i gruppen
    • Störst chans att överleva har man om man har en artfrände mellan sig själv och rovdjuret (man söker sig till mitten).
    • Detta medför en tätare gruppbildning.

Fördelar med att vara solitärt/flocklevande rovdjur

 

Fördelar

Nackdelar

Solitärt levande

Slipper dela bytet med andra

Kan inte ta så stora byten

Flocklevande

Kan ta lite större byten

Måste dela med sig av bytet till andra

Vilken strategi en art "valt" är alltså huvudsakligen beroende av tillgången på föda!

Vissa djur, t.ex. lejon, kan skifta mellan de olika strategierna.

Regn på savannen för med sig stora (enorma!) hjordar gnuer och zebror

  1. Gott om bytesdjur, som är stora och svåra att nedlägga för ett ensamt lejon
  2. Lejonen bildar flockar

Torrtid på savannen

  1. Hjordarna försvinner
  2. En del lejon följer med
  3. Andra stannar kvar; livnär sig på mindre bytesdjur.
    • Dessa små bytesdjur är för små för att kunna dela med sig av
  4. Lejonen lever solitärt.

Lejonen maximerar på detta viset hela tiden sitt födointag.

Kolonilevande djur

Att häcka i kolonier kan ses som en form av flockbeteende.

Fördelar

Nackdelar
  • Gemensamt skydd mot kråkattacker
  • Hot från kannibaliserande artfränder
  • Trångt om boplatser
  • Konkurrens om föda

Förhållandet mellan boets placering och hur stor sannolikhet det är att måsarna attackerar kråkorna. Förhållandet mellan boets placering och hur stor sannolikhet det är att måsarna attackerar kråkorna.

Revir

Vad är ett revir?

  • Ett fysiskt område, som en individ motar bort andra individer av samma art från.

Markeras genom...?

  • Akustiska, visuella och kemiska signaler

Vad finns i reviret?

  • Föda
  • Boplats

Storleken beror på hur pass "rikt" området är på resurser:

  • Rikare områden ⇒ mindre revir.

Rangordning (hackordning)

Fråga eleverna, vad innebär detta?

Om en individ som står lägre på rangordningen får tag på en godsak, hackar den som står högre upp tills han får den. Om en individ som står lägre på rangordningen får tag på en godsak, hackar den som står högre upp tills han får den.

Hackordning finns t.ex. hos tamhöns.

  • Hur beter sig en högre rankad höna, om en lägre rankad höna råkar få tag i en godbit?

Varför "accepterar" djuren sin plats i rangordningen? Varför slåss de inte med näbbar och klor för en bättre plats i gruppen?

  1. Er bok nämner det bara kortfattat: I en kamp finns det ju risk för att båda skadas.
  2. Länge tyckte man detta var ett exempel på artselektion.
    • De lågt stående på rangordningen, accepterar sitt öde
    • För artens (gruppens) bästa, är det bäst om endast de bästa för sina gener vidare.
    • Ref: Konrad Lorenz, Aggression.
  3. Med hjälp av matematiska modeller kan man förklara - och testa! - dessa beteenden utifrån teorin om den själviska genen.
    • Till många biologers förtret, klarar man sig inte utan matematik här heller... ;-)

Altruism

Om en vampyrfladdermus inte kunnat få mat under natten, kan den tigga hos en annan. Den andra fladdermusen delar då med sig av sin mat, d.v.s. stöter upp den till den som tigger. Om en vampyrfladdermus inte kunnat få mat under natten, kan den tigga hos en annan. Den andra fladdermusen delar då med sig av sin mat, d.v.s. stöter upp den till den som tigger. Fallet med vampyrfladdermössen

Fråga eleverna, vari ligger "vinsten" för en individ att hjälpa en annan?

  • Social kontroll nödvändig!

Släktskapsselektion

Ett lysande exempel på att den själviska genen härskar! 😊

Alarmläten hos jordekorrar i USA

  1. Den individ, som avger larmet, löper större risk att falla offer för rovdjuret
  2. Oftast äldre honor som avger larmet
  3. Oftast ungar till eller syskon till "roparen" lyckas fly
  4. Individen kanske dör, men generna lever vidare i ungarna!

Ju närmre släkt individer är, desto större tendens har de att vilja "offra" sig för varandra

Gäller detta också för människan?

  • Ja, I ALLRA HÖGSTA GRAD!