Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Generna styr beteendet (gammal)

Generna styr beteendetVideogenomgång (flippat klassrum)

Etologi vs. beteendeekologi

Etologi

  • Hur gör djur?
  • Närliggande orsaker (utlösande faktorer).

Beteendeekologi

  • Varför gör djuren som de gör?
  • Bakomliggande orsaker (evolutionära fördelar).

Meningen med livet

Vad är meningen med livet?

I biologisk mening finns det bara en mening med livet:

  • Att sprida sina gener i så stor utsträckning som möjligt!

Varför då?

  • För om du inte gör det, så försvinner dina gener helt ur universum!

De gener som finns idag, gör det bara för att de lyckades konkurrera ut andra, mindre lyckosamma!

Vi kan säga såhär:

  1. Evolution sker på gennivå.
  2. INTE på indivinivå!
  3. ABSOLUT INTE på artnivå!

Hur gör gener för att överleva?

  1. Styr yttre attribut: Form, färg, storlek etc.
  2. Styr beteenden

Beteendet sitter i generna

”Hygieniska” och ”ohygieniska” bin:

  • ”Hygieniska” tar bort döda larver/puppor ur bikupecellen, ”ohygieniska” gör det inte.
  • Korsningsförsök: ”Hygienisk”/”ohygienisk” beror på en enda gen.
  • De flesta beteenden är dock polygena: Beror på två eller fler gener.

Altruistiska beteenden

Altruistisk = osjälvisk

Altruistiskt beteende: ”Individen offrar sig för gruppen”

En grupp surikater förbereder sig för morgonens aktiviteter.En grupp surikater förbereder sig för morgonens aktiviteter.

Exempel: Surikater

  • En vaktar mot rovdjur.
  • Den får ingen mat.
  • Den löper större risk att fångas.

Den själviska genen

Selektion sker på gennivå:

  • Beteendet är sådant att det gynnar genernas fortlevnad.

Bland surikater:

  • Den som vaktar är nära släkt med de som hotas.
  • Generna (som den delar med sina släktingar) har större chans att överleva, även om individen dör.

Är det bra att vara självisk?

Självisk gen ≠ självisk individ.

Hos människor: Gen för samarbete = gynnsamt.

När lejon samarbetar kan de lägga ner större byten, som här till exempel en buffalo.När lejon samarbetar kan de lägga ner större byten, som här till exempel en buffalo.

Avkommans antal: Evolutionärt stabila strategier

Tornseglare (Apus apus). Tornseglare (Apus apus). Om nu meningen med livet är att sprida sina gener så mycket som möjligt, då vill man förstås ha så stor avkomma som möjligt!

Vad innebär detta?

  1. Fördelar: Stor avkomma ⇒ stor möjlighet för generna att leva vidare
  2. Nackdelar: Stor avkomma är jobbigt att ta hand om!
  3. Avkommans storlek är avpassad för att ge maximal överlevnad!
  4. OBS! Även här finns en naturlig variation!

Kullstorlek hos tornseglare

Det genomsnittliga antalet flygfärdiga ungar per kull hos tornseglaren. Det genomsnittliga antalet flygfärdiga ungar per kull hos tornseglaren. När tornseglaren lägger 3 ägg, är det störst chans att ungarna överlever.

  • Just 3 ägg är för tornseglaren en evolutionärt stabil strategi (ESS)
  • Färre än 3 ägg leder till färre antal flygfärdiga ungar
  • Fler än 3 ägg leder också till färre antal flygfärdiga ungar (fler att dela på maten gör att färre överlever)

Olika livsmiljöer främjar olika förökningsstrategier

Jämför ek & björk:

  • Näringsrika frön - näringsfattiga frön
  • Få i antal - många i antal
  • Hård konkurrens - liten konkurrens

Samevolution

Storspigg. Storspigg. Samevolution är när två arter anpassas till varandra genom evolution

Konkurrens

Storspiggars längd på gälräfständer

En art: Jämnt spridd 0,8..1,2 mm

Två arter: En art (bottenlevande) 0,6..0,9 mm; en annan 1,25..1,5 mm (frisimmande)

Mutualism

Med hjälp av sin långa snabel (proboscis) kommer fjärilen åt blommans nektar. Med hjälp av sin långa snabel (proboscis) kommer fjärilen åt blommans nektar.

Exempel: Förhållandet fjärilar - blommor

  1. Blomman "vill" att fjärilen ska sticka ner huvudet så långt som möjligt, så att den får så mycket pollen på sig som möjligt
    • Därför förvarar växten sin nektar långt ner i blomman
  2. Fjärilen "vill" komma åt nektarn så enkelt som möjligt
    • Därför har fjärilen utvecklat en lång snabel, som lätt når ner till nektarn

Det råder faktiskt en slags konkurrens mellan fjärilen och blomman.

Predation

a) En predator utövar ett selektionstryck på en bytespopulation. b) På grund av selektionstrycket evolverar bytespopulationen. c) Bytespopulationen utövar då ett selektionstryck på predatorpopulationen, som d) också evolverar. På så vis uppstår en kapprustning mellan predator och byte. a) En predator utövar ett selektionstryck på en bytespopulation. b) På grund av selektionstrycket evolverar bytespopulationen. c) Bytespopulationen utövar då ett selektionstryck på predatorpopulationen, som d) också evolverar. På så vis uppstår en kapprustning mellan predator och byte. Förhållandet jägare - jagad

Ex. antilop - gepard

  • Det sker en "kapprustning" mellan predator och byte

Kaninens akterspegel

  • Den vita akterspegeln signalerar till räven att "jag har sett dig, det är ingen idé att du du jagar mig".
  • Akterspegeln har utvecklats i samevolution med predatorn

Den flyende kaninen visar upp sin vita akterspegel. Den flyende kaninen visar upp sin vita akterspegel.

Springbockens "struttande" har troligen samma funktion

  • Struttandet kan signalera till predatorer att "jag har sett dig, och jag är stark, så det är ingen idé att du jagar mig".