Tid: 90 minuter
Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal samt utdelat papper med periodiskt system. Alla reaktionsformler ska vara balanserade med minsta möjliga heltalskoefficienter. Lycka till!
Betygsmatris
Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:
E | C | A | |
Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder | Eleven redogör översiktligt för innebörden av dem | … utförligt … | … utförligt och nyanserat … |
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp | Med viss säkerhet, exemplifierar | Med viss säkerhet, exemplifierar | Med säkerhet, exemplifierar och generaliserar kring |
Hur kemins modeller och teorier utvecklas | Redogör översiktligt utifrån något exempel | … utförligt … några … | … utförligt och nyanserat … några … |
Teoriers och modellers giltighet och begränsningar | Eleven värderar dessa med enkla omdömen | … enkla … | … nyanserade … |
Analysera och besvara frågor | Enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat | Komplexa … bekanta situationer … tillfredsställande … | Komplexa … bekanta och nya situationer … gott … |
Språk och kommunikation | Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. | … med viss säkerhet … till stor del … | … med säkerhet … till stor del … |
Vid varje fråga står det vad som bedöms och på vilken nivå du kan besvara frågan.
Språklig bedömning
På hela provet gör jag också en samlad bedömning av hur du använder det vetenskapliga språket (se betygsmatrisen ovan).
(Språk och kommunikation 1E/1C/1A)
Hoppa direkt till …
Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)
- Vad heter följande redskap?
- Vad betyder farosymbolerna nedan?
- När fast jod, I2, upphettas bildas det jodångor direkt från den fasta joden.
- Skriv en kemisk formel som visar förloppet. Ange aggregationstillstånd för de ingående ämnena.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
- Vad kallas förloppet?
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
- Skriv en kemisk formel som visar förloppet. Ange aggregationstillstånd för de ingående ämnena.
- En oladdad atom har följande elektronkonfiguration:
Skal:
K
L
M
Antal e–:
2
8
7
- Vilket är grundämnet? Skriv både dess namn och kemiska formel.
Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/–/–)
- Vad heter den grupp i periodiska systemet som ämnet tillhör?
Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/–/–)
- Vilket är grundämnet? Skriv både dess namn och kemiska formel.
- Vad kan du om ämnena i det periodiska systemet? Vilka av grundämnena Al, Ar, Cu, Mg, Ne, P, Pb, S, Si är det som beskrivs nedan? Skriv rätt grundämne vid respektive beskrivning. Några av grundämnena blir över, något kanske beskrivs flera gånger. Skriv bara ett grundämne per rad.
- Detta grundämne är en så kallad myntmetall.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
- Detta grundämne används bland annat för att lysa upp reklamskyltar.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
- Detta grundämne finns bland annat i plånet på tändsticksaskar, och gör att tändstickans huvud antänds.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
- Detta grundämne är en halvledare, och ingår också i många bergarter.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
- Detta grundämne är en så kallad myntmetall.
- Betrakta följande jon: \(^{52}_{24}\text{Cr}^{3+}\). Hur många protoner, neutroner och elektroner är det i den?
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/–)
- I ett experiment blandar du fast strontium, Sr(s), i vatten som du hällt lite fenolftalein i. Efter ett tag färgas lösningen rosa. Det bildas en gas som är mycket explosiv i luft. Skriv en balanserad reaktionsformel för reaktionen.
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/–)
Del II. Ringa in de rätta alternativen!
- Vilka tre av följande blandningar är homogena?
- Fisksoppa
- Granit (”gråsten”)
- Luft
- Salladsdressing
- Brons
- Jordgubbssaft
Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)
- Vilka tre av nedanstående påståenden om det periodiska systemet är sanna?
- Metallkaraktären ökar neråt i en grupp i det periodiska systemet.
- Ämnena i grupp 7A (17) reagerar häftigare än ämnena i grupp 6A (16).
- Grundämnena i grupp 1 får laddningen 1– när de får ädelgasstruktur.
- Ju längre ner man kommer i en grupp, desto större blir atomerna.
- Alla grundämnena i grupp 18 (8A) har åtta valenselektroner.
- Reaktiviteten ökar om man rör sig åt höger i en period.
Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)
- I ett experiment stoppar du ner en bit järn i en lösning av kopparklorid, CuCl2(aq). Vilka tre av följande påståenden om experimentet är korrekta?
- Det kommer att bildas vätgas, H2(g)
- Järnatomerna kommer att oxideras.
- Kopparjonerna kommer att reagera enligt den här reaktionsformeln:
Cu2+(aq) + 2e– → Cu(s) - Kloridjonerna kommer att reagera enligt den här reaktionsformeln:
2Cl–(aq) → Cl2(g) + 2e– - Det kommer att bildas en rödaktig beläggning på järnbiten.
- Lösningen kommer att bli mer och mer basisk.
Analysera och besvara frågor (1E/1C/–)
Del III. Frågor som kräver ett utredande svar
- Klor reagerar gärna med alla alkalimetaller (grupp 1).
- Vilken metall i alkalimetallgruppen reagerar klor minst kraftigt med? Skriv en balanserad reaktionsformel för den reaktionen. (Endast svar krävs.)
Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/–)
- Förklara så utförligt och nyanserat som möjligt varför reaktionen mellan klor och den alkalimetall du valde ovan är den som reagerar minst kraftigt.
Teoriers och modellers giltighet och begränsningar (1E/1C/1A)
- Vilken metall i alkalimetallgruppen reagerar klor minst kraftigt med? Skriv en balanserad reaktionsformel för den reaktionen. (Endast svar krävs.)
- Innan Rutherford genomförde sitt ”guldfolie-experiment”, hade man en viss syn på atommodellen. Redogör för denna, för ”guldfolie-experimentet” och vad det experimentet fick för konsekvenser för atommodellen. Rita bilder för att hjälpa till att förklara!
Hur kemins modeller och teorier utvecklas (1E/1C/1A)
Facit
Betygsgränser
Max: | 31 | (19/9/3) |
Medel: | 21,3 | (14,9/5,4/1,0) – D |
E: | 14,5 |
|
D: | 19,0 | varav 4,5 C- eller A-poäng |
C: | 23,5 | varav 7,0 C- eller A-poäng |
B: | 25,0 | varav 1,5 A-poäng |
A: | 28,0 | varav 2,5 A-poäng |
Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)
- a) Vollpipett; b) Sättkolv; c) Mätkolv; d) Mätcylinder
- a) Oxiderande; b) Explosiv; c) Miljöfarlig; d) Skadlig
- I2(s) → I2(g)
- Sublimering
- Klor, Cl
- Halogenerna
- Cu
- Ne
- P
- Si
- 24p+, 28n, 21e–.
- Sr(s) + 2H2O → Sr2+(aq) + H2(g) + 2OH–(aq)
Del II. Ringa in de rätta alternativen!
- c, e, f
- a, b, d
- b, c, e
Del III. Frågor som kräver ett utredande svar
- 2Li + Cl2 → 2LiCl
E – Eleven konstaterar att det är med Li som den minst kraftiga reaktionen sker.
C – Eleven har en helt korrekt balanserad reaktionsformel för reaktionen.
Kommentar: Klor kan också reagera med vätgas enligt formeln H2 + Cl2 → 2HCl. Om eleven skrivit denna reaktionsformel ges inget avdrag. -
E – Eleven konstaterar att reaktionen med litium är minst kraftig, med motiveringen att litium står högre upp i gruppen än övriga alkalimetaller eller har lägst antal elektronskal.
A – Eleven motiverar att reaktionen med litium går långsammast med att valenselektronerna känner av kärnladdningen starkare än de övriga alkaliska jordartsmetallerna, och förklarar varför det leder till att joniseringsenergin blir högre.
C – Eleven motiverar att reaktionen med litium är minst kraftig med att valenselektronen i litium känner av kärnladdningen starkare än de övriga alkalimetallerna, och därför har svårast att avge en elektron.
- 2Li + Cl2 → 2LiCl
- Innan Rutherfords experiment hade man Thomsons ”plumpudding-modell”, där de negativt laddade elektronerna var instoppade i den positivt laddade atomen som ”russinen i en russinkaka”. Rutherford genomförde ett experiment där han besköt en guldfolie med alfapartiklar. Om Thomsons ”plumpudding-modell” stämde, så borde alfapartiklarna ha farit rakt igenom. Istället rikoschetterade ungefär en av 8000 alfapartiklar. Därför drog Rutherford slutsatsen att atomen måste till allra största delen vara tomrum med en kompakt kärna och elektronerna kretsande kring atomkärnan.
Bedömning:E – Eleven gör en godtagbar beskrivning av experimentet och antingen Thomsons eller Rutherfords atommodell.
C – Eleven redogör utförligt för experimentet samt Thomsons och Rutherfords atommodeller utifrån två av punkterna nedan.
- Plumpudding-modell med negativa elektroner i en positiv ”deg”.
- Rutherford drar slutsatsen att atomen till största delen är tomrum.
- Rutherford drar slutsatsen att den största delen av atomens massa är koncentrerad till en liten atomkärna
- Rutherford drar slutsatsen att elektronerna kretsar i banor kring atomkärnan.